Så sa han ofta, den på 1950-60-talet engagerande och drivande ordföranden i skolstyrelsen – Ivan Blomström, när han argumenterade för något han tyckte skulle komma kommunen till godo.
Till yrket var han verkmästare på industriföretaget Bröderna Enwall – nu Fellingsbro Mekan. Som invald i fullmäktige för socialdemokraterna fick han efter en tid uppdraget att vara ordförande i skolstyrelsen – en ganska tung och viktig post alltså. Litet speciellt kan man tycka att det så var i den då borgligt styrda kommunen, men på något sätt såg man i första hand till den personliga lämpligheten och inte till partitillhörigheten. Ja, hela fullmäktige präglades av en vilja till enighet för dåvarande Fellingsbro kommuns bästa.
Som lärare i kommunen har jag under många år upplevt dels Ivan Blomströms ordförandeskap inom Fellingsbro och sedan ett flertal andra inom barn- och utbildningsförvaltningen i Lindesberg. Här vill jag framhålla det stöd och uppskattning vi lärare alltid hade från hans sida – och hela skolstyrelsen – denna tid.
Som exempel på hans sätt att tänka kommer här ett uttalande från honom: ”Lärarna ska man se till att dom trivs och har det bra – då får också ungarna det bra!” Ja, så sa han vår ordförande. Många av oss blev ju också kvar till pensioneringen. Vi trivdes – och förhoppningsvis även våra elever !
Ett av de verkligt stora kommunala projekten på 50-talet var byggandet av Ekbackens skola. Den planerades och byggdes i första hand som en blivande högstadieskola till den eventuellt kommande nya enhetsskolan. Här fanns hemkunskapssal, fullt utrustad fysik- och kemisal, biologisal med samlingar och arbetsplatser – och ganska ovanligt för tiden – en gymnastiksal – med en träningsbassäng i källaren! Om just den senare var Blomström drivande, trots en del motstånd. ”Det blir ett plus för kommun”, menade han. Så rätt han hade!
Såväl sal som bassäng kom tidigt till flitig användning av både skola som föreningar. Här ordnades från hösten 1960 regelrätt simundervisning, vilket läraren Jean Sjögren och jag delade på direkt efter skoldagen. Så skedde under några år tills det nya tempererade badet ersatte detta. I stället blev det schemalagd vattenträning på en del gymnastiktimmar, vilket gjorde att Fellingsbroeleverna ganska snart låg i topp beträffande den viktiga simkunnigheten – då! Även eleverna i de s.k. ytterskolorna fick del av denna träning genom att de skjutsades ner till Ekbacken. Denna verksamhet fortsatte ända till för ett antal år tillbaka. Att nämnas är att såväl provtagning som klordosering och allmän kontroll sköttes av skolans ordinarie vaktmästare. Förutom det underhölls anläggningen, vilket ju alltid är ett måste!?
Om Fellingsbrobadet kan ni läsa mer om i 2017 års Fellingsbrobok, där Sune Hellberg har beskrivit dess tillkomst. Även här var Ivan Blomström tillsammans med bland andra kommunalkamrer Karl-Gustaf Sundelin initiativtagare. Åter igen – ” ett plus för kommun!”
Så kom kommunsammanslagningen 1971, då såväl politikers som tjänstemännens arbetsuppgifter splittrades i sina uppdrag. Kontakter såväl ”uppåt” som ”nedåt” minskade, vilket vi ibland fortfarande märker.
Kanske kan det, som nu bildas i form av ”sockenråd” och diskussionsgrupper stimulera till en positiv framtid för Fellingsbrobygden – ja, inte bara för oss utan för hela kommunen. Som vår Blomström skulle ha sagt: ”Det blir ett plus för kommun!”
Sven-Rune i byn
