Chefredaktören Elias ben Salem har gjort sin mest lyckade värvning någonsin till fellingsbro.se. De som numera ingår i tidningens redaktion är ordkonstnärerna Maria Andersson, Toije, och Ulla Raslöv, Torvesta. Denna förstärkning av redaktionen betyder mycket för utvecklingen av fellingsbro.se. Det är ungefär som om Nyckelby IFs fotbollslag skulle lyckas värva Zlatan.
Både Maria och Ulla är hängivna kommunikatörer. Som konstnärer använder de inte penslar som verktyg utan bokstäverna och orden. Det är med hjälp av dem som de river murar och bygger broar genom att få oss vanliga dödliga att veta och förstå allt mer.
Maria och Ulla kommunicerar och informerar inte bara med ord utan även med mycket stor glädje. Det är därför de inte bara når ut när de skriver och talar. De når betydligt längre än så. De når in genom att de berör.
Han blev lite tjatig
Efter den beskrivningen är det fullt begripligt att Elias slår frivolter av glädje för sin lyckade värvning av två nya skribenter. Själva har Maria och Ulla en lite nyktrare syn på saken.
-Elias tjatade och tjatade. Det enda sättet att få tyst på honom var att säga ja…
Maria bor i Toije med maken Per, två tonårsdöttrar och terriern Patsy. På gården/lantbruket finns det köttdjur samt ”Bed & Breakfast” vilket innebär att de är ett av de få ”hotell” som finns i vår socken.
Ulla bor I Torvesta. Barnen är utflugna men maken Reine, som är byggmästare bor, kvar. Tur är det säger Ulla som inte är särskilt praktiskt lagd.
-Men jag har ärret kvar mitt i handen efter tummen som satt där innan jag opererade bort den…
Humor och humör finns det mycket av hos både Ulla och Maria. Det visade sig bl a när Maria talade om att det hemma på gården finns köttdjur.
-Det har jag nästan också, sade Ulla. Fast jag har kattdjur. Men det är ju bara ett par prickar som är skillnaden…
Av det ovan sagda kan man befara att eleverna på folkhögskolan i Fellingsbro har kul. Det är nämligen där som både Maria och Ulla arbetar som lärare i bl a svenska.
”Det bidde en tumme”
De har även det gemensamt att de ingår i Fellingsbro föreläsningsförening som hjälper till med att på olika sätt sprida allt mer bildning i vår socken. De ingår även i den exklusiva föreningen ”Flinka och Flitiga”. Den består av fyra personer. Föreningens till synes viktigast uppgift är att sticka vantar. Men sanningen är en annan.
Stickar ni många?
-Njaääeee…
Hur många????
-Vi stickar ett par varv direkt när vi ses men sedan…ja…så kommer ju den fantastiskt goda maten…och desserten!!!!…och…ja…ärligt talat är nog stickandet en förevändning för att få träffas och äta gott.
Både Maria och Ulla hade ett liv innan de kom till Fellingsbro. Maria föddes i Köping och bodde sedan i i Södertälje, Ådalen, Uppsala och Örebro innan hon kom hem till Fellingsbro. Ulla föddes i Uppsala men kom till Fellingsbro redan i lekisåldern. Båda har dessutom universitetsstudier med sig i bagaget. Maria läste kommunikationsvetenskap. Det har bl a resulterat i arbete som journalist under många år. För Ulla handlade studierna om humaniora, bl a religionskunskap som lika gärna kunde kallas religionshistoria.
-Det är ett så spännande, intressant, viktigt och roligt ämne.
Prisad Ulla
Att både Maria och Ulla kan skämta om det mesta innebär inte att det skämtar bort det som är viktigt och allvarligt. De står tillräckligt stadigt på jorden och är tillräckligt trygga i sig själva för att våga ha egna meningar och uppfattningar och att stå upp för dem. Båda slåss gärna för allt som ryms inom begreppet ”mänskliga rättigheter”.
Maria och Ulla talar gärna om – och visar – vikten av tolerans, empati och generositet.
-Det är så självklart att allt blir bättre om vi hjälper varandra. Ibland känns det lite trist att man behöver bli påmind om en sådan enkel sak.
För Ulla har arbetet med tolerans, demokrati och mänskliga rättigheter lett till att hon fick ett pris ur förintelseöverlevaren Michael A Frieds stiftelse.
Ulla:
-På folkhögskolan åker vi – några lärare och elever – med jämna mellanrum till Auschwitz. Där blir vi tydligt påminda om vilket renodlat helvete som antidemokratiska krafter kan ställa till med. Under dessa resor blir även de tuffaste tjejerna och killarna medvetna om att ödmjukhet och tacksamhet är tecken på styrka, inte svaghet.
-Under ett besök i detta hemska koncentrationsläger kan man inte undgå att växa även som vuxen.
Viktiga äkta möten
För Maria betyder Ängebykyrkan mycket. Även där handlar det om att komma till allt större insikt om tillvaron och livet. Att hela tiden återerövra perspektivet på sig själv och sin tillvaro när man är på väg att tappa bort det. Och om att möta glädjen i det äkta mötet med andra.
-För mig är Ängebykyrkan en viktig gemenskap, både i tron och i vardagslivet.
Ett samtal med Maria och Ulla är som ett träningspass i hjärngymnastik. Det är ”snabba puckar” och de skjuter direkt på volley” för att tala idrottsspråk. Att de båda är intresserade av och kunniga i ämnet retorik behöver de aldrig säga. Det märks, syns och hörs. Det gäller att vara vaken om man ska kunna hänga med. Deras snabbhet med orden är närmast att betrakta som medfödd.
Maria:
-Jag var 4 år när jag lärde mig läsa. Jag kommer ihåg det ”ögonblicket” och jag glömmer det aldrig. Där och då började språket öppna nya världar för mig.
Ulla:
-Jag var också fyra när jag lärde mig läsa. Sedan des har läsandet varit en livsnödvändighet.
När Maria och Ulla får till uppgift att ge fellingsbro.ses läsare tips på alla tiders bästa bok säger båda:
-En?!?!? Det finns hur många som helst!
Sedan säger Ulla:
-Kejsaren av Portugallien. Det handlar om helt fascinerande personporträtt.
Och Maria:
-Bibeln. Den säger så mycket om oss människan, både hennes storhet och hennes tillkortakommanden.
En virtuell mötesplats
På frågan om vad de tycker om Fellingsbro socken säger Maria:
-Det finns en ”självständighet och frihet” i Fellingsbro som har gamla anor. Det finns även ett stort engagemang och man hjälps åt. De flesta här är sig själva utan att var sig själva nog.
Ulla:
-Fellingsbro är lagom stort för att vi ska kunna se varandra. Eller som någon klok kvinna eller man sade: på landsbygden är det glesare mellan husen men närmare mellan människorna.
På frågan om vad som kan utvecklas i Fellingsbro säger Ulla och Maria:
-Fler naturliga mötesplatser. Inte minst för de yngre.
Och:
-TÅGSTOPP!!! TÅGSTOPP!!! TÅGSTOPP!!!! Vi är är övertygad om att det kommer. Tåget är helt klart framtidens kommunikationsmedel! Det kommer att få stor betydelse för Fellingsbros utveckling. Den finns all anledning att se ljust på.
Vad ska ni göra i fellingsbro.se?
-Berätta om intressanta människor och företeelser i vår socken. Vi ska helt enkelt hjälpa till med att utveckla denna virtuella mötesplats som faktiskt fellingsbro.se är.
Sammanfattningsvis: Maria och Ulla ökar mångfalden samt höjer kvaliteten i fellingsbro.se. De skriver helt enkelt ett nytt spännande kapitel i tidningens och den virtuella mötesplatsens historia.
Och chefredaktör Elias? Han är snart så glad att han skulle kunna gå på händer ända upp till Spannarboda samt bli medlem i Svillinge IF.
Foto: Lena Kallionpää
