Lördag 23/3 kom SVT för att göra ett reportage om byn som fick en ny identitet. Det handlar om att ullersätersborna 1985 vaknade upp och insåg att de plötsligt blivit ullersättersbor. Nu kanske det rent av kan bli en ”folkomröstning” om stavningen?
När fellingsbro.se talar med Christofer Kärrdahl Ullergården hur det kom sig att SVT ville komma säger han:
– Anledningen till besöket från SVT var att de hade gjort ett liknande reportage om en gata i Hallsberg som fått en annan stavning. De fick då ett tips av en bybo om det finns en by som fick en annan stavning utan att innevånarna förstod varför. SVT tyckte det var en rolig historia och ville komma och göra ett reportage. Så det är bakgrunden till lördagens händelse.
Vad var det då som hände?
– Jo, 1985 behövde skyltarna vid infarterna till Ullersäter bytas ut på grund av att de var slitna. Dåvarande Vägverket kollade i det officiella fastighetsregistret och beställde skyltar. Så en dag vaknade byborna och insåg att de numera bodde i Ullersätter.
Vad är då rätt stavning?
– För att svara på frågan måste vi gå långt tillbaka i tiden. Den äldsta kända stavningen är från 1413 där ”Lasse Padherson i Ullasathrom” omnämns. 1539 återfinns det i jordeboken och skrivs ”Ullesäthr” Jordeboken som låg till grund för beskattning blev senare det som vi kallar fastighetsregistret. Stavningen i jordeboken blev därefter Ullersätter. 1957 gjorde man en översyn inför tryckandet av den ekonomiska kartan. Då beslutade Lantmäteristyrelsen att använda stavningen i fastighetsregistret som den officiella trots att en annan stavning fanns i andra register.
Men var kom Ullersäter in?
– Jo, förr fanns ju inte ett centralt register och den beslutade stavningen är ju ett modernt beslut. Förr fanns flera register och ensningen av stavningen var inte lika lätt eftersom svenska språket inte normerade sin stavning förrän på sent 1800-tal.
Stavningen Ullersäter hittar man i flera register och kartor såsom Järnvägens tabellverk, Postverkets publikationer, Kyrkböckerna och Generalstabskartan. Gemensamt för dessa är att de ofta utgick ifrån stavningen i kyrkböckerna som fördes av lokala präster eller kyrkskrivare. Troligt är då att de har en mer lokal anknytning till hur det faktiskt har uttalats av lokalbefolkningen.
I och med att lokalbefolkningen fram till 1985 såg stavningen Ullersäter på järnvägsstationen, på brevstämplar och kyrkböcker identifierade man sig som ullersätersbor och uttalade det så också.
En intressant liten historia
– På årsmötet 2017 i Ullersäters bygdegårdsförening tog en medlem upp frågan om ändrad stavning på samhället. På årets årsmöte redovisades vad efterforskningen hade lett till. Jag ställde då frågan om vi skulle fortsätta med frågan om ändrad stavning eller om vi ska sätta punkt och konstatera att det var en ”kul” historia som får stanna därvid.
-Deltagarna på årsmötet ville inte ta ställning för hela byn utan föreslog att vi ska göra en bredare undersökning om stödet för att driva frågan vidare. Hur denna undersökning ska göras vet vi inte ännu. Är det någon som har någon idé är vi öppna för förslag. Det vore kul om vi kunde göra en folkomröstning om stavningen här i byn. En sådan skulle vi ju kunna göra under både gemytliga och festliga former!
– Hur namnet ska stavas kan vara en rolig diskussion och låt oss hantera det så. Jag vill uppmana till att vi inte tar denna fråga på för stort allvar, oavsett vad som händer i namnfrågan, så att det uppstår splittring i byn.
-Bygdegårdsföreningen ska givetvis fortsätta att arbeta för bygdens bästa och utveckling som gynnar barnen och gemenskapen. Namnfrågan är inte bara en angelägenhet för föreningen utan engagerar hela byn och trakten.
-Jag har valt att betrakta frågan som en intressant liten historia utan någon prestige i hur det ska vara och hoppas att alla ska göra det samma, säger Christofer.
