Leendet är ett viktigt verktyg i arbetet med landsbygdsutvecklingen. Men det är även ett hus i skogen. Och tro det eller ej, de här två sakerna – leendet och huset – hänger liksom ihop vilket härmed ska bevisas. Därmed har vi också bevisat att vi alla – inte minst i vår fina socken – redan har det viktigaste verktyget för landsbygdsutvecklingen.
Jag har åkt förbi ett och samma hus här i socknen många gånger. Det låg bland granar, andra träd och stora klippblock. Det låg lite mörkt och i skymundan. Lite i skuggan. Det såg lite ensamt ut.
En dag var skogen borta. Nästa dag hade huset en tomt med grönt , fint gräs. Nästa dag var huset nymålat. Nästa dag lekte det barn på gräsmattan och på studsmattan. Huset hade fått ett helt nytt, fint liv. Till och med brevlådan log glatt.
Nu gick det väl inte riktigt så fort. Men det viktiga är att det faktiskt hände.
Den unga familj som flyttade in i huset har i högsta grad och på ett föredömligt sätt bedrivit landsbygdsutveckling i vår fantastiska socken Fellingsbro. De har gett vår socken en vitamininjektion. Det har därmed även gjort vår socken ännu lite ljusare, trevligare och trivsammare.
Och faktum är att om vår socken blir ännu trivsammare och trevligare kommer allt fler personer att vilja komma på besök eller flytta hit. I det finns en glasklar logik.
Vad är det som gör en socken trevligare och trivsammare? Det är inte husen i sig, det är inte arbetsplatserna, det är inte (bara) den vackra omgivningen. Det som är den verkliga grunden för trevnaden och trivseln är faktiskt människorna som bor i den vackra omgivningen – och i husen. Var och en av oss, som bor i vår fina socken, kan alla på sitt sätt bidra till landsbygdens, och fram för allt vår sockens fortsatta utveckling. Och det är varken komplicerat eller svårt. Och det behövs varken vidlyftiga projektplaner eller miljonstöd från kommunen eller Leader-bidrag.
Det enda som behövs är ett leende. Äkta, ärligt och varmt. Detta första leende får gärna följas av fler.
När du möter en annan person, som bor i socknen eller som är på besök, le! Och då är möjligheten stor att du får ett leende tillbaka. Dessutom är möjligheten stor att de är fler som ser dessa leenden och som i sin tur ler. Och börjar allt fler att allt oftare tänja på smilbanden – att le – ja, då får vi en allt trevligare och trivsammare socken som rimligen lockar till sig allt fler människor. Dessutom blir det allt trevligare och trivsammare för alla oss som redan bor här.
Det som hände med huset i skogen kan hända med hela vår socken, att den utvecklas ännu mer och ännu bättre.
Eftersom vår fina socken är en landsbygdssocken så handlar det alltså om det vi började med: landsbygdsutveckling. Vanlig, praktisk, enkel och jordnära landsbygdsutveckling i vardagen.
Den kan nå oanande höjder om man bara börjar med ett leende.
Det är klart att man kan skaka på huvudet åt denna enkla landsbygdsutvecklingsteori/analys. Gör gärna det. Men försök samtidigt att ge leendet en chans genom att börja le lite försiktigt. Och även om vår socken inte direkt och omedelbart genomgår en markant utveckling av våra leenden så kommer den garanterat med tiden!
