Att hemtjänstpersonalen får vara kvar i sina lokaler i Fellingsbro har väl knappast undgått någon som haft ett litet öga på mediernas rapportering. Detta naturligtvis endast om socialnämnden fattar beslut utifrån det förslag som lagts fram av förvaltningen, vilket vi vet först på torsdag.
Om det sedan beror på att protesterna varit så högljudda och skriverierna så frekventa eller om det faktiskt beror på att utredningen, som socialförvaltningen hade i uppdrag att genomföra, kom fram till att det skulle vara förödande att sammanföra personalen i Frövi och i Fellingsbro i en gemensam lokal – som naturligtvis skulle ligga i Frövi – det kan man fundera litet över när man läser utredningen.
Bakgrunden till hela stormen är förstås det politiska påbudet Budget i balans, som i sig naturligtvis är något att eftersträva, men frågan är bara hur man kommer fram till balansen.
Sammanslagning? Nej!
I utredningen, som gjorts av förvaltningschef Madde Gustafsson och utvecklingsstrateg Peter Björklund, finns följande ordalydelse med: ”Sammanslagning i detta fall syftar inte bara på organisatorisk sammanslagning utan även på fysisk sammanslagning att ha gemensam lokal för båda grupperna”. Så tanken fanns där från början, tacksamt nog är risker och konsekvenser alltför stora och negativa för att man ska ha fortsatt driva förslaget.
Analysen berättar om längre transportsträckor och därmed ökad risk för olyckor, ökat avstånd mellan kollegor, äventyrad patientsäkerhet genom att större personalgrupper ger minskad patientkännedom, vilket kan leda till missar och osäkerhet i till exempel medicinering. Så man får vara glad över att tanken på en fysisk sammanslagning av de båda hemtjänstgrupperna släpptes.
Redan 2024 gjordes en genomlysning av socialnämndens ekonomi. Den genomfördes av konsultföretaget Conectura på kommunstyrelsens uppdrag. En av de slutsatser som drogs i denna genomlysning var att man måste bli bättre på personalplanering och schemaläggning så att man bättre kan använda sig av den resurstid och övertalighet som finns.
God ekonomisk styrning
Socialförvaltningen har också en antagen Bemanningshandbok med gemensamma riktlinjer för bemanning och schemaläggning, vilket ska säkerställa en god ekonomisk styrning, alltså att man hushållar med personalresurserna. I bemanningshandboken syns bland annat att ”höjd grundbemanning är en förutsättning för att kunna säkerställa en hållbar arbetstidsförläggning”.
Det är en spännande mening, för den betyder – om jag tolkat det rätt – att man ska klara sig utan timvikarier. Och det gör man kanske, under förutsättning att det faktiskt finns ordinarie personal på resurspass.
Det är väl också här vikten av samplanering mellan avdelningar, enheter och verksamhetsområden kommer in i bilden. Under hösten gick man över till fyraveckorsscheman, vilket kan ses som en ekonomisk åtgärd eftersom ett sådant ger minskat antal fridagar som minskar kostnaderna. När man sedan planerar nästa schema kommer det alltså att finnas en överkapacitet så man kan hantera planerad frånvaro. Men om det finns överkapacitet som inte används vid planeringen så läggs den som resurspass. Resurspass är planerad närvaro, men arbetet eller medarbetaren är inte bunden till en specifik avdelning, enhet eller verksamhet, utan det ska vara möjligt att kliva in där behovet för tillfället finns.
Det säger sig självt att det här kommer att ställa stora krav på den som planerar och en av riskerna som förs fram i analysen är just ökad arbetsbelastning och stress för dessa personer.
Förvaltningens eget förslag till beslut innehåller en punkt ”De två personalgrupperna blir en gemensam grupp och leds av två enhetschefer med stödfunktioner två verksamhetsadministratörer och en planerare”, men i presidiets förslag till beslut till socialnämnden, saknas denna skrivning. Vad detta kommer att innebära när socialnämnden ska fatta sitt beslut på torsdag återstår att se.
Kommunikationsförbättringar
På pressträffen i torsdags där Tom Persson, ordförande i socialnämnden, Monika Klockars, vice ordförande samt Madde Gustafsson, förvaltningschef, deltog medgav Tom att man har lärt sig ganska mycket av den process som varit. Han framhöll tydligt att särskilt personalgruppen i Fellingsbro och vårdgruppen inom Sockenföreningen varit mycket delaktiga i att driva detta framåt.
– Det som har varit väldigt givande med den här utredningen, säger Tom, är att, dels så har vi fått till oss ganska mycket annat i politiken, som vi inte vanligtvis får, mera information och sådär.
– Och sen så har vi också sett att vi har brustit i kommunikation tidigt. Och där har vi styrt upp och börjat göra kommunikationsinsatser. Jag frågade igår om man har upplevt att det har varit bra, de här kommunikationsinsatserna. Det är tydligt vad som händer nu, vad det finns för förslag till beslut, vart man ska vända sig om man har frågor och sådana saker.
– Så det är någonting vi ska fortsätta följa upp och jobba vidare med, avslutar Tom.