Det började som Servicepunkt, fortsatte som Utvecklingspunkt och avslutades med avveckling och punkt. Istället för detta koncept ska det nu vara möjligt att söka pengar via samhällsutvecklingsenheten när det gäller ett så diffust begrepp som Landsbygdsutveckling.
Konceptet
Från början kallades det servicepunkt och därefter döptes det om till utvecklingspunkt. Grunden för att bli och vara utvecklingspunkt var att man slöt ett avtal med kommunen och ställde en etablerad mötesplats till förfogande. I gengäld fick den förening (för det var ju det som det oftast var) som slutit avtal ett ekonomiskt bidrag på 30 000 kronor om året. Därtill fanns det en tilläggsersättning på lika mycket att söka och eventuellt få på samma belopp. Det kan tilläggas att för 2025 så sökte – och fick – Sockenföreningen i Fellingsbro denna tilläggsersättning för utveckling av gamla nättidningen fellingsbro.se. Resultatet av detta kommer att finnas i form av fellingsbro.net efter årsskiftet.
Som mest har det funnits utvecklingspunkter på fem orter: Ramsberg, Fellingsbro, Ullersäter, Vedevåg och Guldsmedshyttan, men i år är det bara de tre förstnämnda som varit utvecklingspunkter. Alla tre har sökt och fått tilläggsersättning under 2025. Fellingsbro som sagt för nättidningen, Ullersäter för att hålla kurser i Byberedskap och Ramsberg för att utforska hur mycket det skulle kosta att iordningställa ett Allaktivitetshus i bygden.
Fördelar och nackdelar
Den absolut största fördelen för utvecklingspunkterna har nog varit att det har varit en enkel väg in i kommunen, att ha någon på näringslivsenheten att bolla idéer med. Det har helt enkelt uppstått en god dialog i och med att man haft närhet till varandra ute i bygden och till tjänstepersoner på kommunen. Det har också varit positivt med en enhetlig modell för hur kommunen arbetar. Samtidigt är den enda ingången också en källa till centralisering och det har istället blivit sämre kontakt med andra verksamheter inom kommunen.
För varje år som det funnits utvecklingspunkter har man ändå utvecklats och lärt sig metodutveckling för olika orter med olika förutsättningar och andra delar av kommunen har kunnat använda sig av strukturen. Det har dock varit vissa svårigheter att följa upp vad sker inom konceptet för utvecklingspunkter och vad som ändå skulle ha skett via ordinarie verksamhet.
En absolut tydlig nackdel är att om respektive utvecklingspunkt inte söker eller beviljas sin tilläggsersättning så är pengarna ändå låsta till detta i budgeten; pengar som blir liggande om man inte hittar något utvecklingsprojekt på orten att be om pengar till. Och man kan ju fråga sig vad som händer med de orter som inte är utvecklingspunkter – är det så att de blir helt utan hjälp från kommunen om de inte varit utvecklingspunkt?
Kommunstyrelsens beslut
Redan i mars kallades företrädare för föreningarna till dialogmöte om framtiden för utvecklingspunkterna, då hade det kommit propåer om att modellen kommit till vägs ände. Den 29 april beslutade sedan kommunstyrelsen att det avtalsbaserade konceptet med utvecklingspunkter skulle avslutas under 2025. Istället ska samhällsutvecklingsenheten bli en tydlig ingång för tankar och idéer om utveckling på lokal nivå och det är här begreppet Landsbygdsutveckling kommer in.
Budgeterat: 400 000
Ända sedan 2023 är det budgeterat 400 000 kronor per år för Landsbygdsutveckling, men inte förrän den 17 november i år gick det ut på kommunens hemsida om att det fanns pengar att söka om man hade något projekt i åtanke som behövde finansiering. På fråga om varför pengar som funnits varje år sedan 2023 inte förrän nu kommer till allmänhetens kännedom blev svaret att det berodde på att politikerna inte kunde komma överens om hur man skulle ansöka om dem och inte heller vilken enhet inom kommunen som skulle hantera ansökningarna. Men nu är det klart att det blir samhällsutvecklingsenheten som blir medborgarnas ingång för att bolla idéer om projekt som utvecklar aktuell plats, ort, samhälle. De som tidigare varit utvecklingspunkter kan nog uppskatta detta, då det är öppenhet och dialog som präglat kontakterna med näringslivsenheten.
Vad är landsbygdsutveckling?
Landsbygdsutveckling är ett svårdefinierat begrepp, men utveckling i sig kan man säga är en förändring i önskad riktning. Den önskade riktningen sätts i en kommun av politikerna – det är de som bestämmer vad som ska göras. På gräsrotsnivå och ute i bygderna kan naturligtvis åsikterna om vilket ”vad” som ska prioriteras skifta – och det är väl därför vi har våra nio olika partier i styret idag.
Sedan är det upp till alla våra tjänstepersoner inom förvaltningarna att bestämma hur något ska göras och ute på bygden har det nog så ofta känts som att det finns ett motstånd mot utveckling hos dessa tjänstemän. Under höstens politikermöten har närvarande politiker dock varit ganska samstämmiga i att det hela går i rätt riktning genom utbildningen Förenkla Helt Enkelt och att medborgare har rätt att bemötas snabbt och positivt i kontakt med ”hur”-folket.
Sedan är det själva utvecklingen och där kommer initiativen från enskilda och föreningar och organisationer runt om i kommunen, från gräsrotsnivån, om man så vill. Det är här som samhällsutvecklingsenheten kommer att kunna gå in i en rådgivande roll för att stötta och hjälpa till.
Olika aktörer
Redan idag finns en mängd olika aktörer där man kan söka stöd och medel: Leader Mälardalen och Leader Bergslagen, Allmänna arvsfonden, Region Örebro län, Landsbygdsnätverket, Sparbanksstiftelsen Bergslagen och inte minst olika föreningsbidrag som finns inom vår kommun. Tanken är inte att konkurrera ut eller underminera dessa aktörers bidrag till landsbygdsutveckling, utan att istället vara ett stödsystem där man kan vara medfinansiär för projekt som främjar utvecklingen på landsbygden. Och med utveckling syftar man alltså på något som blir till framsteg i en önskad riktning och inte något som har med ordinarie verksamheter eller typ drift och underhåll att göra.
Är det så att man föder fram en idé ute i bygden är det bästa att ta kontakt med samhällsutvecklingsenheten för en proaktiv och förberedande dialog, så att man kan bedöma om det finns livskraft i själva projektidén och möjlighet till medfinansiering.
Ansökan
Själva ansökan om medfinansiering görs på Rbok, som är kommunens föreningsregister där man även söker föreningsbidrag och kan boka lokaler. Söker man pengar för landsbygdsutveckling får man beskriva sin projektidé och redogöra för syfte och mål med detta samt förstås tala om vilka kostnader man har och ifall man har medfinansiärer. Det bästa är förstås att ha haft en förberedande dialog innan man skriver sin ansökan, så att man förstår vilka uppgifter som behövs.
Stöd kommer till exempel inte att ges för driftskostnader, lön för egen insats, evenemang eller etablerad förenings- eller kulturverksamhet.
Prioritetsordning
När samhällsutvecklingsenheten tittar på ansökan om finansiering finns det en prioritetsordning som man kommer att utgå från vid bedömningen.
Prioritetsordningens begränsningar och annat kommer fortlöpande att analyseras för eventuella justeringar, så att man på det viset skapar prejudikat för vad landsbygdsutvecklingspengarna kommer att användas till. Detta är nog något som kommer att behövas med tanke på hur abstrakt formulerade de sex punkterna är; de är klart svåra att översätta till dagsaktuell praktik ute i bygden. Kanske är det också därför man önskar en proaktiv dialog, vilket naturligtvis är positivt för alla inblandade.
Det finns alltså 400 000 kronor avsatta för denna Landsbygdsutveckling vart år och det är först till kvarn som gäller om man vill få del av slantarna. Och även om beloppet känns som en minimal tilldelning med tanke på hur vidsträckt kommunen är med avseende på landsbygd, så återstår det att se om detta är en positiv utveckling efter avveckling av utvecklingspunkterna, som ju ändå bara var tre till antalet de senaste åren.