Vid onsdagens politikermöte då Vänsterpartiet var gäster blev det som vanligt först reklam för vår fina julkonsert som vi kan bevista den 7 december i folkhögskolans aula samt för det julbord som arrangeras på julafton i Ekbackens gamla matsal. Båda evenemangen är kostnadsfria för de som vill delta.
Vänsterpartiet kom med två representanter, Fredrik Vessling och Marita Blixt.
Maritas allra första kommentar när hon klev innanför dörren gällde kvinnorna.
– Var är kvinnorna? undrade hon och syftade på den dåliga representationen av det så kallade andra könet hos de partier som redan hälsat på i Sockenstugan. På det har vi inget svar, men tanken har funnits där hela tiden och förstärkts allt efter att veckorna gått och besöken avlöst varandra med en tydlig manlig övervikt.
Presentation
I vanlig ordning fick Fredrik och Marita inledningsvis själva presentera sig. Marita berättade att hon är ersättare i barn- och utbildningsnämnden och inte varit aktiv i politiken så länge.
– Jag är gammal sosse som gått åt vänster, säger Marita.
Tidigare har hon jobbat som lärare i svenska och psykologi i Lindesberg.
– Både Fredrik och jag är nog ganska högljudda, säger hon, och jag anses nog bråkig. Men det är bra för då märks partiet.
Fredrik Vessling engagerade sig i politiken 2018 när det var på tapeten med nedläggning av skolorna i Rockhammar och Ramsberg.
– Det var dags att agera istället för att bara tycka från soffan, säger han. Jag gick med i Vänsterpartiet och nu sitter jag i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige.
– Som Marita sa är vi lite jobbiga, tillägger han, för vi vill att det ska gå rätt och riktigt till, att kommunen inte ska göra fel utan att man följer lagar och förordningar och lever upp till det man lovat. Det kämpar vi båda för.
Biblioteket
Ett problem med vissa frågor är att Vänsterpartiet är ett litet parti och därför har de till exempel ingen plats i Tillväxtnämnden. Men Fredrik tycker det är konstigt att biblioteket finns i en lokal som tillhör Region Örebro och att det ska försvåra att ha Meröppet.
– Men jag vet ingenting om själva bibliotekets vara eller inte vara, säger han. Det enda jag fått till mig är att det är problem med just Meröppet eftersom lokalerna inte är kommunens. Det måste väl finnas lokaler i Fellingsbro som är kommunens, antar jag.
Levande fritid?
När det gäller bad, ishall och fotbollsplan så är det också poster som ligger under Tillväxtnämnden, där åtminstone badet ägs av kommunen. När det gäller ishallen ägs själva plattan av kommunen medan klubben äger själva hallen. Att underhållet av simbassängen inte har fungerat är allmänt känt vid det här laget.
– Vi jobbar för att kommunens lokaler och egendom ute i småorterna måste underhållas, säger Fredrik. Underhållet används ofta som skäl för att lägga ned något eftersom renoveringar kostar, vilket det gör när underhållet blir eftersatt.
Däremot tror han inte att badet står inför något hot om nedläggning och inte heller ishallen.
Badet, ishallen och planerna är en stor grej för Fellingsbro och med många olika aktiviteter.
– Jag beundrar engagemanget här, säger Fredrik. Utan det skulle inte många saker kunna bedrivas. Jag har hört till och från under åren att det har pratats om att ishallen kanske inte skulle få vara kvar eftersom det finns så många i kommunen.
Det är inte aktuellt nu, men diskussion har förts.
– Det blir ett problem med underhållet med två parter som äger varsin del av det hela, men man måste kunna lösa det på bästa sätt. Det behöver ju vara kvar, för annars finns det inte så mycket för folk att göra här.
Håkan Ahlgren berättar om att man fick ett nytt isaggregat i samband med att det kom så många flyktingar till Fellingsbro. Det gick rykten om att det skulle flyttas till Guldsmedshyttan senare och det diskuterades om det skulle bli ett femårskontrakt istället för kontrakt på ett år som det är nu.
– Ska vi söka pengar från klubben måste vi ha längre kontrakt, säger Håkan, och nu börjar de prata om fem år, men jag tror inte det är påskrivet ännu.
Även ett femårskontrakt är ganska kort i dessa sammanhang, och det borde inte vara svårt att avtala fram längre kontraktstider.
Camping och ställplatser
I samband med att man skulle bygga Mälarbanan iordningsställdes en camping med el och ställplatser bakom badet. När sedan banan var klar och arbetarna åkte hem lämnades campingen och ställplatserna åt sitt öde. Idag säger tjänstemän på kommunen att det inte går att göra i ordning den igen, men när kunnigt folk varit på plats ser de inga hinder – det är bara lite arbete som behövs, till exempel med markdukar, grus och nya eldragningar. Därefter skulle förslagsvis idrottsföreningarna tillsammans kunna driva det hela.
Ett av argumenten mot ett iordningställande som frågande fellingsbroare mötts av är att grindarna skulle behöva vara upplåsta, vilket skulle inbjuda till inbrott i de containrar som kommunen har utplacerade för diverse verktyg och maskiner. Men de senaste åren har det varit sex inbrott och detta trots att grindarna varit låsta, vilket klart försvagar motståndets argument.
Marita och Fredrik är överens om att det borde finnas andra fastigheter och/eller platser i Fellingsbro där sådant kunde förvaras.
Bemötande
Det känns som en evig visa att det är tjänstemännen i kommunen som sätter sig emot förändringar, särskilt ute i småorterna.
– Bemötandefrågor från tjänstemännen har varit uppe i kommunfullmäktige, säger Marita, och det syns på rankingen att vi ligger lågt där. Istället för att skapa hinder så fort nån lyfter något, så borde inledningsfrågan vara ”hur kan jag hjälpa dig?”, anser Marita. Dessutom har ställplatser och sånt med besöksnäringen att göra och det borde ligga i kommunens intresse.
– Frågan i sig är ju bra, säger Fredrik, men vi har ingen representant i tillväxtnämnden, men man skulle kunna trycka på i kommunstyrelsen där sådana här frågor ska komma upp.
Som ett exempel på svårigheten att få igenom förändringar berättas om att Fellingsbro försökte få upp en skylt vid Bergsvägen och därför tog kontakt med Trafikverket. Skylten skulle visa att det finns bad, golfbana och ishall en bit ned från genomfartsvägen. Men det gick inte att få till stånd, eftersom det ansågs att passerande bilister kunde använda sig av gps istället.
– Får man tag i fel tjänsteperson är det helt omöjligt, säger en besökare.
– Det låter jättekonstigt med campingplatsen, avslutar Fredrik, att man inte engagerat sig i detta i tillväxtnämnden. Självklart är det något man ska trycka på. Det är ju en perfekt intäkt till verksamheten i föreningarna och det skapar rörelse i bygden.
Positiva skolan
– Något som är väldigt trevligt med Fellingsbro, säger Marita, är att ni har en högkvalitativ skola, och förskolan Gläntan är, vad jag har hört och sett på kvalitetsrapporter, kommunens bästa förskola. Inför rapporten har man intervjuat personal och elever.
– När jag tittar på rapporten, säger Marita, så ser jag att ledningen i skolan är väldigt framåtsyftande och jobbar hårt för måluppfyllelse. Fellingsbro kan ju aldrig råka ut för att man lägger ned förskola och skola.
– Vi kämpar i vårt parti för att man ska lägga resurser på de här sakerna och vi tar upp kvalitet när vi pratar om skolan, inte pengar. Det är trevligt att kunna säga att något funkar bra.
Utveckling blev avveckling
Vid årsskiftet går ordningen med utvecklingspunkter i graven och istället kommer man att kunna söka pengar för landsbygdsutveckling. Sedan 2023 är det budgeterat 400 000 kronor om året till detta, men information om dessa pengar och möjligheten att söka bidrag för landsbygdsutveckling har inte gått ut förrän i mitten av november i år.
På en direkt fråga till näringslivsenheten säger man att det beror på att politikerna inte har kunnat enas om vilken enhet inom kommunen som ska hantera pengarna och inte heller vilka kriterier som ska gälla vid ansökan om dem.
Fredrik säger att han inte känner igen detta med beslutet att politikerna inte skulle vara överens. I övrigt tycker han att 400 000 kronor egentligen är en förolämpning mot landsbygden.
– Idag har vi problem i små orter att få verksamheter att stanna kvar, säger han. Att då 400 000 kronor skulle räcka… Man kanske måste låta stödet gå till att bibehålla det som redan finns. Om sedan drivet finns att göra något nytt, ja, då är det bra.
Allmänhetens frågestund
Marita tipsar om att det under kommunfullmäktige finns ett avsnitt som heter Allmänhetens frågestund och menar att det kan vara ett smidigt och effektivt sätt att lyfta en fråga. Man kan börja med att beskriva något och sedan avsluta med en konkret fråga.
– En del som sitter där kan inte frågorna, säger hon, och om någon då kommer och ställer frågorna kommer de med i media och de blir uppmärksamma. Jag tror det är en bra sak att ställa raka frågor och få svar. Och att det är många som hör det. Dessutom brukar de lyftas senare i media. Tillväxtnämnden måste svara eftersom de tillhör den styrande minoriteten.
– Frågorna ska ställas till kommunledningen, kompletterar Fredrik, och det blir ett helt annat ljud i skällan när det kommer in den vägen. Om ni tar in det via kommunfullmäktige, då får ni hela gänget av alla ledamöter som sitter där. Det är fler som blir berörda av det ni säger och vill engagera sig.
– Jag tänker att det blir som ett komplement, säger Marita. Vi skjuter inte ansvaret ifrån oss, men försöker bara peka på vad som är effektivt. Ju mer offentliga saker blir desto större chans att det lyfts upp.
– Ni agerar helt rätt, säger Fredrik, genom att ta hit ett parti i taget och ta upp era hjärtefrågor. Om man skulle komplettera det med Allmänhetens frågestund, då har man gjort ytterligare en sak.
Boende för äldre
Det pratas en del om att man måste behålla de saker man fortfarande har, som skola och omsorg och annat bra som finns i Fellingsbro, men om det ska kunna behållas, menar en besökare, då måste det också finnas bostäder, till exempel för äldre som vill lämna sina villor men ändå bo kvar i Fellingsbro.
Idag är det mycket av föreningslivet som fortsatt drivs av pensionärer, men om inte det går att ordna bostäder då kommer de äldre att flytta och därmed tömma föreningslivet på många aktiva, som då skulle falla ihop.
På det hela taget är Fellingsbro den ort som ligger mest centralt till, granne till Mälardalen samt närheten till såväl Örebro som Arboga.
– Det kan ni ta med er, att ni ska kämpa för, säger en besökare. Och det finns tomter som är bra att göra något på.
Medborgarförslag
– För ungefär ett halvår sedan lämnades ett medborgarförslag in, berättar Marita Haraldson, om att ordna boende i S:t Olofsgården eller i tidigare vårdcentralen. Libo sa till mig att de skulle kolla upp det hela, men jag tror inte de varit där.
Medborgarförslag tas upp i fullmäktige och där beslutas vilken nämnd de ska hamna i och Fredrik tror att ett sådant förslag nog gått vidare till Socialnämnden.
– Om socialnämnden sedan skulle vilja bygga boende av något slag för äldre, säger Fredrik, så kontaktar de i sin tur Falab som bygger åt kommunen. Det är den vägen det går.
– Ett problem med medborgarfrågorna är att det är så många i kö, säger Fredrik. Ibland får vi upp grejer från 2019. Det finns inga resurser som kan hantera dem och vi måste verkligen titta på ett annat sätt att arbeta med det.
– I fullmäktige beslutas till vilken nämnd förslaget ska och vissa nämnder får fler än andra. Sedan ska de försöka hitta svar på hur man skulle kunna göra det som står i förslaget. Det kan ta tid och under tiden ramlar det in fler medborgarförslag.
Fredrik medger att det är jobbigt när ett sånt förslag kommer upp i kommunstyrelsen och ger exempel på ett medborgarförslag som rörde ett övergångsställe, vilket inte ens är en kommunal fråga utan rör Trafikverket.
– Vi måste hitta en bättre lösning, säger han. Vi pratar nu om att man kanske inte ska kalla det för medborgarförslag, utan bara förslag som kommer in och att till exempel receptionen där mejlen kommer in direkt ska kunna skicka vidare till rätt instans. Till skillnad från idag när de går direkt till kommunfullmäktige.
Ett sätt att runda medborgarförslagens handläggningstider är att vända sig direkt till en partiföreträdare som man kanske har kontakt med och att lämna sitt förslag till denne. Då kan politikern i sin tur lägga en motion i den nämnd denne sitter.
Bolag eller förvaltning?
En besökare nämner detta att Falab inte får bygga utan att det är vinst och nämner att man tidigare ju byggde ålderdomshem och att kommunen hade ett eget fastighetskontor. Så gör verkligen Falab någon nytta för invånarna eller stjälper de bara för dem?
Fredrik nämner att man fått information från kommundirektören om skillnaden att driva fastigheter i bolagsform jämfört med förvaltningsform. Förvaltningar har inte något vinstkrav och är enklare i utformningen, men i bolagsform finns det istället stora skattelättnader att ta hem.
Vilken som skulle vara det bästa för invånarna – bolag eller förvaltning – är svårt att svara på eftersom det till sist beror på hur bolaget eller förvaltningen sköts. En stor fördel med bolagsformen är att det blir kortare beslutsvägar. Den enskilt tydligaste nackdelen att övergå från bolagsform till förvaltningen är den kostnad på hundratals miljoner som det skulle kosta kommunen.
Hemtjänsten
Både Fredrik och Marita är överens om att det är fullt rimligt att hemtjänstpersonalen ska ha kvar sin plats i Fellingsbro och Fredrik uttrycker att han tycker hela förslaget låter konstigt.
– Jag utgår från att det är någon typ av besparingsåtgärd, säger Marita, men det finns hur många argument som helst att gå emot det förslaget. Vi kommer aldrig att ställa oss bakom det.
– Vi har förstått hur stort område de arbetar inom och att mycket av arbetstiden redan nu går åt till bilkörning. Det är omöjligt. Dessutom handlar det om kvaliteten på själva hemtjänsten.
– Senast igår kom ett ledamotsinitiativ i kommunstyrelsen, säger Fredrik, att vi ska kalla till oss den högsta chefen inom socialförvaltningen just på grund av artiklarna i media om arbetsmiljön. Vi tycker inte att det enbart är en fråga för nämnden, utan vi vill att hon ska komma till kommunstyrelsen och berätta hur det ligger till och vilka åtgärder som ska göras.
Tillitsfull styrning – eller inte
Det framförs hur svårt det har varit för engagerade medborgare i den här frågan att få kontakt med olika chefer och tjänstepersoner och Fredrik berättar att man för ett antal år sedan för cheferna införde tillitsbaserad styrning.
– Vi fick en dragning om hur det har gått, säger han, och en stor del av våra chefer jobbar med detta. Samtidigt finns det alltså chefer som efter flera år inte känner till denna och inte arbetar efter den.
Den förvaltning som är överrepresenterad i denna grupp är socialförvaltningen, det kan kanske förklara och vara ett samband med hur personalen upplever att det är. Det känns som att de stora förvaltningarna, barn och ungdom samt socialförvaltningen varit underdimensionerade under lång tid. De drabbas hela tiden av nya besparingar, vilket gör att de kvalitetskrav som man själva ställt upp inte går att leva upp till.
Och vill man ha tillitsbaserad styrning kanske det kunde vara bra om till exempel personalen får vara med och lägga sina scheman och avgöra hur lång tid en uppgift kan ta. För Marita Blixt känns det självklart:
– Det är så självklart, säger hon, att samma uppgift kan ta olika lång tid att utföra från en gång till en annan. Så är det så fort man har med människor att göra och kompetent personal i hemtjänsten kan ju avläsa vilket behov som finns. Där ska det finnas tillit till personalen, att man kan lita på att de är bäst på att bedöma vad som är bra.
Från minus till noll
Att kommunen hade ett underskott på 100 miljoner kronor för att sedan som genom ett trollslag hamna på plus minus noll förklarar Fredrik med följande:
– Dels var det lite högre skatteintäkter och ett mycket bra arbete med räntor. Alla nämnder har dessutom gjort sitt yttersta för att spara och så var det någon felräkning på något håll. Tillsammans blev det resultat noll. Han tillägger:
– Dåligt underhåll sparade en hel del pengar, men det blir dyrare i slutänden.
Barn- och utbildningsnämnden har hamnat på plus minus noll, men socialförvaltningens underskott är fortsatt 29 miljoner kronor.
– Det kommer successivt, säger Fredrik. Barn- och utbildningsnämnden har störst ekonomi och sedan socialförvaltningen, men tittar man på utvecklingen kommer barn- och utbildningsnämnden att ha färre barn i framtiden och som äldre hamnar man under socialnämnden. Så det blir en förskjutning av pengarna.
Sopdumpning
Tomten utanför Fellingsbro där det dumpas sopor kommer åter på tal. Det har lagts medborgarförslag om detta och tjänstemännen känner till problemet, men det känns som att alla skjuter problemet ifrån sig, säger en besökare, trots att det kan bli en stor ekonomisk smäll i slutänden. Det visar sig att problemet diskuterats ända in i kommunstyrelsen och Fredrik säger:
– Vi måste trycka på hårdare i den här frågan. Han påtalar att det finns liknande problem lite här och var och nämner Ställdalen som exempel. Även i det fallet är problemet att få tag i ägaren och gå den rättsliga vägen för att ta kontroll över det hela.
– Det är inte lätt, men man måste ta tag i det och jag kommer att trycka på i den här frågan.
Bo Haraldson berättar att man ringt länsstyrelsen, kommunen och en del andra. Det här är ett kommunalt ansvar. Man har varit på plats för en inspektion och ska dit igen efter årsskiftet.
Parken vid Hemköp
En besökare undrar hur det kommer sig att man kan fixa till en hel strandpromenad i Frövi när man inte ens kan ordna gångvägarna i den lilla parken vid sidan av Hemköp här i Fellingsbro. De är nu så knöliga att de knappt går att gå på. Det finns dessutom en kommunal flaggstång där, som inte använts säkert på 30–40 år och ser ut som en rosthög. Frågan är vem som har ansvar för sådana saker. Det kan Fredrik inte direkt svara på, men han ska kolla upp den saken.
När det är dags för mötet att avslutas säger Marita:
– Tack, för att vi fick komma, att ni har intresset att göra det här och bjuda in partier, ett i taget, hela hösten. Här finns ett driv.
Och Fredrik avslutar:
– Fler småorter i kommunen borde ta efter det ni gör här, så det händer något.