Efter sju sorger och åtta bedrövelser är det så äntligen dags för 20Tian att slå upp sina dörrar och ta emot sina första kunder. Det har varit en process som blivit bra mycket krokigare och mer arbetsam än vad Linda Sköldenström ens kunde föreställa sig från början.
När jag först träffade Linda en varm sommardag i hennes egen trädgård, bland provisoriska klädstänger, hade hon precis fått ihop ett avtal med fastighetsägaren Johan Callin om att hyra en källarlokal i Fellingsbro där hon skulle kunna sälja sina kläder till överkomligt pris. Då hade hon en längre tid letat lokal i Frövi eftersom det var där hon från början tänkt ha sin butik. Men trots att det står lokaler tomma på orten var det helt omöjligt att komma till en överenskommelse med någon fastighetsägare. Det fanns ingen i Frövi som kunde tänka sig att ge Lindas butik en reducerad hyra.
– Frövi var stängt helt enkelt, säger Linda. Men sedan fick jag kontakt med Johan Callin och det var som att mötas av öppna famnen. Otroligt inspirerande.
Linda är inte orolig för att hon inte ska kunna få ihop till hyran och ändå få det lilla överskott som hon sedan kan skänka vidare till någon organisation som behöver stöttning.
Hennes arbete är helt ideellt och alla kläder är skänkta. Från början var det en idé som kom till henne förra sommaren och som började spira så smått under hösten. Linda är egentligen utbildad konditor, men har haft svårt att hitta arbete inom det området sedan hon blev färdigutbildad. Det har blivit ett par korta vikariat och inhopp, men det har inte varit lätt eftersom hon de senaste fyra, fem åren upprepade gånger drabbats av utmattning. Idag är hon utredd av Arbetsförmedlingen och anses kunna arbeta 25 procent, men det är inte det lättaste att hitta en arbetsgivare som vill anställa någon på de villkoren.
På grund av det här var det en viss glädje Linda upptäckte att hon faktiskt fick en idé om något bortanför sin egen vardag.
– Det är lite så med utmattning, fortsätter hon. Det är som att vissa funktioner försvinner och som sedan bara successivt kommer tillbaka. Egentligen är jag en riktig idéspruta, men det var bara borta och jag trodde att det skulle vara så resten av livet. Att jag behövde acceptera det.
Så när väl idén kom och hjärnan började arbeta med den, då var det en glad överraskning. Linda vill så gärna ge något tillbaka och göra andra människor glada. Eftersom hon själv har en familj med fyra barn så vet hon hur tungt det kan vara med att hålla alla med kläder.
– Vi har många barn och jag har varit sjukskriven så vi har fått kämpa med ekonomin. Och har blivit otroligt välsignade av släkt framförallt, men också vänner som har kommit med klädkassar när deras barn har vuxit ur kläderna.
Hon tror att genom att hennes kläder bara kostar 10 eller 20 kronor, så kommer folk att ha råd och då kommer de att bli glada, vilket i sin tur ger henne en glädje i att kunna hjälpa andra. Samtidigt som hon kommer att skänka överskottet till andra organisationer. Hur det kommer att gå är svårt att sia om, men Linda säger:
– Det är på vinst eller förlust liksom. Men det är på något sätt mitt i prick vad jag behöver. Egentligen är jag en social människa, men jag klarar inte av sociala situationer på grund av utmattningen, vilket är jättetråkigt. Men här får jag korta möten med människor som jag klarar. Och då får jag liksom en kick av det, så det blir någonting positivt.
Det har varit ett enormt slit att komma fram till öppningsdagen, det vet alla som följt Lindas process via hennes Facebookkonto och det är en stor dag att kunna öppna i nyrenoverad lokal, med alla tillstånd på plats. Så nu håller vi tummarna för att folk upptäcker hennes butik och handlar till allas bästa. Under öppningsdagen kommer det att vara öppet från klockan tolv till klockan sex, men det är ännu oklart vilka öppettider som det blir senare.
Lindas egna ord
Jag vill rikta mitt varma tack till:
Daniel Fagerlund – näringslivsutvecklare i Lindesberg som hjälpte mig med mina många frågor i början.
Mohammad Abhari Arzanagh – byggnadsinspektör i Lindesberg, som vägledde strax innan arbetet med ansökan om bygglov inleddes.
Linnea Haggren – vän i Jämtland som själv arbetar som byggnadsinspektör, som guidade mig i bygglovets djungel och hjälpte mig att orka med alla papper. Jag hade aldrig klarat det här utan dig!!!
Jocke Balke – brandingenjör, för all hjälp kring räddningstjänstens krav på inlämningsuppgifter, en ovärderlig tolk i allt byråkratiskt språk!
Ann-Sofi Stolt – byggnadsinspektör i Lindesberg för handläggningen (och förtydliganden) av mitt ärende!
Johan Callin – som gav mig möjligheten att få hyra lokalen och som stöttat mig.
Rickard Larsson, Elisabet Rundström, Monica & Hasse Hardeberg – som hjälpte oss med renoveringen.
Inger & Arne Jansson – som lånade ut sitt släp till oss.
Mina barn som gjort punktinsatser.
Sist men allra störst – min man Josef Sköldenström som kämpat med mig genom renoveringen och gett kloka råd gällande fönstermålningen. Utan dig hade detta inte alls blivit så bra som det blev!!! Du är bäst!!!
