Efter några korta reklaminslag för framtida evenemang i Fellingsbro, som rolig teater den 16 november, julkonsert den 7 december, luciakonsert den 13 december och ett fantastiskt julbord utan kostnad på julafton fick de liberala besökarna börja med att kort presentera sig själva inför kvällens möte.
Presentation
Nils Detlofsson berättade att han varit politiker sedan den förra mandatperioden och att han till slut varit tvungen att engagera sig eftersom han, enligt egen utsago, gnällde för mycket. Han har bott i kommunen i drygt 30 år och har en blandad bakgrund inom en mängd olika områden, allt från fastighetsägare, entreprenör, till olika chefspositioner och företagare.
– Det är inte så främmande för mig att också syssla med politik och det är vissa områden som är viktigare för mig än andra, säger han och talar om att han sitter både i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige.
Tillsammans med Nils kom också en partikollega från Region Örebro, Willhelm Sundman. Han sitter som oppositionsråd för Örebro län och har ganska många uppdrag i olika nämnder. Tidigare har han också jobbat på riksnivå genom att vara sakkunnig för jämställdhetsministern på Regeringskansliet.
– Att nu jobba på regional nivå är ett mellanting, säger han. Jag är utbildad statsvetare med inriktning på internationella relationer eftersom jag tänkte bli diplomat en gång.
– Och glöm inte att det var Willhelm som var den som räddade oss så att det finns en vårdcentral i Frövi, tillägger Nils.
Och sant är att Willhelm lyckades samla alla partier i opposition när beskedet kom att den gamla vårdcentralen Freja i Frövi skulle läggas ned och därmed fick igenom att det även fortsatt ska finnas vårdcentral i såväl Frövi som Storå.
– Vården ska vara så nära patienten som möjligt, säger Willhelm, vården måste komma dit där människor bor.
Kollektivtrafiken
Eftersom Willhelm är regionpolitiker blir det naturligt att kollektivtrafiken kommer på tal. Som det är i dagsläget går det inte att åka kollektivt till Örebro på helgerna, utan bara på vardagarna.
Willhelm kan bara konstatera att Fellingsbro inte är ensamma när det gäller detta. Man drar ned på linjer överallt. Som ett exempel tar han Laxå dit det är bra förbindelser, men inte till de orter som ligger runt omkring Laxå. Nu kommer dessutom bussen mellan Hällefors och Karlskoga att tas bort.
– Det kanske inte är så många som arbetspendlar, säger Willhelm, men behöver man till lasarettet, då är det viktigt att det finns en busslinje. Det kanske är dumt att ta bilen om man mår dåligt. Så ja, det ska finnas bussförbindelser från Fellingsbro till olika platser runt om i länet.
Willhelm tycker att det är underligt att man behöver använda två miljarder till jättesnabba bussar inne i Örebro där det ändå är närmare till allting.
– Men man vill satsa på stadskärnan, säger han, eftersom det är lättare att få väljare och bedömningen är att det blir bättre intäkter. Samtidigt driver vi ju bussar för att det är en samhällsservice, det är skattefinansierat.
– Vi tycker att man ska satsa på landsortstrafiken så folk kan ta sig fram runt om i länet. Det handlar om alla platser runt om, avslutar han, kanske ska man till och med exkludera Örebro.
Färdtjänst
Hur ska man göra då när man inte har möjlighet att ta en vanlig buss, utan måste lita till färdtjänst, där väntetiden kan vara upp till ett år på beslut om man får färdtjänst eller inte.
Willhelm håller med om att det inte är rimligt.
– Vi har tittat på detta flera gånger och påpekat det, säger Willhelm. Det är dessutom så att även förnyelseprocessen kan ta upp till ett år, vilket är helt fel.
– Det är därför det är bra med sådana som Willhelm, som tar tag i saker och ting, tillför Nils. Man kan ju fråga sig varför det är som det är när man är missnöjd; ni har ju rätt att välja vart fjärde år. Lägg era röster på personer som ni tror kan ge ett vettigt perspektiv.
– Sedan blir det säkert så att service försvinner från Fellingsbro, det handlar ju om både kommunal och statlig service, säger Nils. Men om ni frågar var vi som liberaler står i den här frågan så är måttet rågat på något sätt. Man kan inte ta bort mer samhällsservice om det inte finns oerhört starka skäl.
Fantastiska Fellingsbro
– Det är en ort som ska leva med de människor som bor och verkar här, säger Nils. Man måste bli sedd, tror jag, av region och kommun. Det ni gör här är fantastiskt, något liknande finns inte i Lindesberg.
Vissa saker är viktigare än andra för dem som bor i Fellingsbro och dit hör till exempel biblioteket, badet och ishallen.
När det gäller ishallen är det tillväxtförvaltningen och nämnden som sköter om detta och Liberalerna har ingen representant där, men Nils hävdar att ishallen inte är i fara just nu även om Lindesberg är den mest ishallstäta i landet om man ser till de tre som finns i relation till befolkningsstorleken.
Inte heller när det gäller badet finns något hot om nedläggning och när Nils får höra att underhållet av bassängerna och omgivningarna är undermåligt, menar han att det är urbota korkat. Enligt honom var det ett inhyrt arbete som utfördes av en entreprenör.
– Vi är alldeles för dåliga att kontrollera det vi betalar för, säger Nils, och det gäller hela det offentliga Sverige. Och regionen köper både varor och tjänster för oerhörda pengar, men man har ingen koll på vad man får.
Nils säger att han ska kolla upp det här med badet, för om det inte håller ens en säsong är det ju något fel.
Däremot är Nils medveten om att det finns en utredning rörande biblioteken och hur man ska kunna effektivisera hanteringen, men än så länge finns det inget konkret förslag. Biblioteket huserar i en lokal som ägs av Region Örebro, men Nils kan inte svara på vad som händer om regionen säljer fastigheten. Han menar också att det inte borde vara något problem med lokaler eftersom det väl finns gott om fastigheter i Fellingsbro. Han tittar frågande på Johan Callin, som dock säger sig inte vara expert på alla hus och inte riktigt vet hur det ser ut.
– Jag informerade mig om det här också eftersom jag antog att dessa frågor skulle komma upp, säger Nils, och frågar sedan om det fungerar bra med bibliotekets Meröppet i Fellingsbro.
Han verkar genuint förvånad när han får höra att Meröppet inte finns i Fellingsbro då han har fått den informationen av förvaltningschefen.
Det blir en tydlig bild av diskrepansen mellan politikers och tjänstemäns uppfattning och kunskaper och Willhelm menar att det är svårt att få de båda grupperna att lyssna på varandra och att förstå varandras synpunkter.
Trygghetsboende
Att det är svårt för äldre som vill lämna sitt villaboende att alls hitta någonstans att bo istället inne i Fellingsbro börjar bli ett känt faktum och frågan ställs hur Liberalerna ställer sig till problemet.
– Det är min specialfråga, säger Nils.
– Det kan bero på att det var du som fick frågan, blir repliken.
Nils säger:
– När jag gick in i politiken var det några frågor jag ville driva och en av dem var någon form av trygghets- eller 65+-boende. Hälften av alla landets kommuner har trygghetsboende, resten inte. Jag har intresserat mig för detta länge och det är helt obegripligt att det inte finns i Lindesberg, men det var närmast en ideologisk fråga att kommunen inte ville ta i detta under min förra mandatperiod.
– Kommunen behöver ju inte driva frågan, säger Nils, men de kanske måste ta initiativ för att det ska hända något.
– Här i Fellingsbro finns det ju möjligheter att göra något dylikt, menar Nils, men jag har tröttnat på att det inte finns mer verkstad. Jag kommer att lägga ett ledamotsinitiativ i kommunstyrelsen att man ska ge tjänstemannaorganisationen i det kommunala bolaget i uppdrag att undersöka möjligheten att skapa boende.
Nils ska också träffa VD och styrelseordförande för Falab/Libo för att bereda mark för ledamotsinitiativet.
Skulle Nils själv flytta till ett trygghetsboende i Fellingsbro om något sådant byggs? Det kan han inte ge något rakt svar på, utan konstaterar bara att han fyller 70 år nästa år.
Bygga om istället för nytt
Det finns fastigheter där man dragit bort verksamheten och det är självklart att man frågar sig varför man inte kan bygga om befintliga fastigheter till trygghetsboenden.
– Det skulle inte vara omöjligt, säger Nils, men jag drar mig till minnes att kommunen tittade på det här omkring 2012 och att det då inte fanns något intresse i närområdet.
– Apropå det, tillägger han, om ni vill ha trygghetsboende här, vilket verkar som ni vill, så måste ni ju för tusan hjälpa mig att skapa det. Det som behövs är att tillräckligt många skriver på intresseanmälningar. Vi kan väl ha en dialog om det.
Sedan tidigare finns det ett drygt 30-tal underskrifter för detta, men enligt Nils är detta inte tillräckligt, utan behöver vara omkring 100 stycken.
Willhelm kommenterar att 30 är en jättebra början och ser inte att det skulle vara något problem att flytta till Fellingsbro. Örebroarna flyttar ju till alla möjliga småorter runt om, så varför inte till Fellingsbro också.
– Är ett boende tillräckligt attraktivt, så flyttar folk dit, säger Nils, för man flyttar till boendet och inte till orten.
– Det finns ett medborgarförslag, säger Bo Haraldson, en av kvällens besökare, om att göra om gamla vårdcentralen och S:t Olofsgården, vilka ligger hyfsat centralt. Min fru har pratat med någon på Libo som lät positiv. Vårdcentralen ägs av Region Örebro län och S:t Olofsgården av Solna Fastigheter.
En besökare invänder att det enligt Riksbyggen inte finns förutsättningar att bygga om S:t Olofsgården, men tycker att man skulle behöva en fördjupad översiktsplan på andra områden, både för företag och för de som vill bygga.
– Tyvärr är det så att ska man bygga nytt så blir det otroligt dyrt, säger Nils. Om man bygger om spar man väldigt mycket pengar. Statens Bostadsomvandling AB är behjälpliga med detta och de jobbar över hela landet.
Fastighetsägare Callin påpekar att han har en fastighet med tomma lägenheter och att han varit i kontakt med kommunen om detta, men att det då krävs intresseanmälningar. Därefter kan Statens Bostadsomvandling renovera för att sedan hyra ut till kommunen till ett bra pris.
En fråga dyker upp om varför man inte underlättade för Vedevågs skola att finnas kvar genom att bygga för att bo också. Det fanns tidigare hyresfastigheter där, som numera är rivna och det ligger Libo bakom.
Infrastruktur – bara för tätort?
Nils menar att det är politiken som styr och Willhelm tillägger:
– När vi talar om infrastruktursatsningar då satsar man på centralorten. Det är väldigt sällan någon satsning utanför och det är väl för att de flesta av politikerna kanske själva bor där, centralt. Det är ingen som klagar på att vi inte gör något någon annanstans. Det är skitdumt. Man måste satsa på hela kommunen och inte bara tätorten.
– Man kan inte bara hålla på och snacka, säger Nils, man måste också visa med handling att Fellingsbro, Frövi, Vedevåg, Guldsmedshyttan och Storå är utvecklingsorter. Skriver man det bara på ett papper betyder det ingenting.
Det är också så att kommunen och regionen inte pratar med varandra. Som exempel nämns att kommunen till exempel lägger ned en skola och barnen därför behöver åka buss, men att det då inte finns någon ordentlig busshållplats, utan barnen tvingas stå i mörkret vid en stolpe och vänta på sin skolbuss.
– Det är helt jävla orimligt, säger Willhelm, och där måste man börja tänka om. Man kan inte tänka att det bara är en budgetkalkyl som ska lösas och utan det är också att människor berörs.
Utredningen om hemtjänsten
Den mest akuta och största frågan i Fellingsbro just nu är den om hemtjänstens vara eller inte vara i byn. Om hemtjänsten försvinner så påverkar det även lokala företagare som till exempel Hemköp och Mekonomen. Idag är det 22 fastanställda vid hemtjänsten som utgår från lokalen i Fellingsbro, vilket genererar många inköp hos olika företag.
– Vi har ingen representation i socialnämnden, säger Nils, men jag har informerat mig via ordförande i nämnden och förvaltningschefen. Det pågår en utredning, men jag vet inte vad utredningen säger och kommer fram till. Men ska man göra en förändring ska man inte göra det bara för förändringens skull, utan man ska vara väldigt, väldigt säker på att det blir bättre eller till och med mycket bättre. Vår ståndpunkt är väl att det är bra som det är.
Decentralisera mera
Willhelm talar om vård där folk är och även om hemtjänsten är kommunal så har man mycket samarbete med regionen. Det han i första hand reagerar på är centraliseringen. Han ger som exempel på när man slog ihop regionens alla verksamheter i ett hus i Örebro och ifrågasätter varför förvaltningen ska vara just i Örebro; den kan lika gärna decentraliseras till olika orter och han frågar sig:
– Vad händer med orterna runt om när man gör sånt här, för man åker dit och sedan hem. Det är en grundläggande del i samhällsservicen att den ska vara utspridd i hela kommunen.
– Ni betalar ju samma skatt här ute som inne i Örebro, men jobben finns där, så det blir en dränering av skatteintäkter.
– Så är det ju också i Lindesbergs kommun och kan inte folk bo och jobba här, då kan man inte utnyttja service och då faller det ihop. Det måste vara en blandning av näringsliv, service och kultur. Det är inte viktigt att titta på hur ledningen har det, utan hur folk har det.
Bäst, men utan talan
De anställda inom hemtjänsten har inte tidigare fått vara med och lämna sina synpunkter kring utredningen. De har under en längre tid har framfört sin kritik över arbetssituation till olika chefer, men känner att de inte fått gehör. Nu i en sista skälvande utredningstid ska de dock få lämna sina synpunkter och träffa utredaren.
Det är också känt att det är hemtjänsten i Fellingsbro som levererar bäst tillbaka inom sin budget varför det också känns underligt att den organisationen ska slås sönder och flyttas bort.
– Jag kan inte frågan helt enkelt, tillstår Nils, men jag tycker jag var rätt tydlig med att om man ska göra förändringar så måste det vara tydligt att det blir bättre på olika plan, inte bara ekonomiskt. Man måste använda sig av en nettokostnadskalkyl, för i den kan det ingå sådant som påverkar helheten, till exempel handeln.
– Sedan är det förstås så att det läcker ut information som skapar oro och otrygghet, säger Nils, både hos dem som jobbar och dem som behöver hemtjänsten.
Willhelm betonar att man visserligen till exempel kan spara på förvaltningen genom att lägga ned exempelvis en skola, men att man istället tappar besparingen via fastighetsförvaltningen som oftast kvarstår för tomma byggnader. Verksamheter läggs ned av besparingsskäl och centraliseras till Lindesberg, men istället står det lokaler som inte används och kostar pengar.
– Besparing på det här sättet är ett bisarrt sätt att tänka, säger Willhelm, och det är nästan bara Lindesbergs kommun som har de här problemen.
Idag har hemtjänsten en insatstid på en halvtimme och det klarar man oftast idag, men det är stora ytor de ska resa över. Dessutom är det inte bara gamla som behöver insatser från hemtjänsten utan det är även sjuka, missbrukare och psykiskt sjuka.
– Det här är superviktigt, säger Willhelm, och det gäller ju inte bara hemtjänsten utan också till exempel nattkirurgin. Man säger att det bara tar 30 minuter in till Örebro, men det blir ganska långt till Örebro om man bor utanför tätorten. Så man löser inte problemet genom att centralisera det hela eftersom folk bor i hela regionen.
– Då måste man ha möjlighet att hinna fram och hinna ut, fortsätter han, även om det är akut sjukvård. Vi ska spara, men vad ska vi spara på – folk, liv? Det finns en gräns.
En flytt av hemtjänsten till Frövi skulle också dränera organisationen på personal då det blir för långt resande för många anställda.
Godta inte lägre standard
Willhelm menar att bara för att man bor utanför centralorten ska det inte vara lägre standard och tillägger:
– Det handlar om att ställa krav på de politiker som vill ha det så här. Det är ingen hemlighet att det finns flera som vill ha det så. Det är upp till väljarna vad de röstar på.
En konsekvens av centraliseringsivern är att parkeringsplatserna inne i Örebro inte räcker till och en orsak till det här är att platserna tillhör såväl region som kommun och situationen är verkligen inte bra. Centraliseringen har gjort att det kanske är ungefär 1 000 personer som arbetar i Regionhuset, men det finns bara omkring fem parkeringsplatser utanför.
– Man kan visserligen ta tåget, säger Willhelm, men på något sätt måste man också kunna ta bilen för att delta i ett möte.
En lösning vore förstås att det bara skulle vara en ägare till parkeringsplatserna, men det är starka viljor i båda delarna, så det sitter nog långt inne.
Agera mera!
I slutet av dagens möte får regionpolitikern och kommunpolitikern berätta varför vi som väljare skulle rösta på Liberalerna.
– Det framgår väl med all önskvärd tydlighet, säger Nils. Fundera på vad ni röstat på tidigare och funder på om det har blivit som ni ville.
– Ur ett regionalt perspektiv, säger Willhelm, är grunden att makten ska vara så nära folk som möjligt. Det ska också finnas möjlighet att påverka samhällsservicen. Man ska känna att det finns skola, vård och omsorg, det grundläggande där folk faktiskt bor och då handlar det inte om någon nyttokalkyl, för om man alltid ser till hur många som kan nyttja något, då finns det ju ingen anledning att satsa en krona någonstans utanför tätorten.
– En annan käpphäst jag har, säger Nils, är näringslivet. Vi har varit så dåliga i rankningen i så många år och jag har tjatat i många år och det har inte hänt ett jäkla dugg. Jag har talat om vad man ska göra, men det händer inget. I juni lade jag ett ledamotsinitiativ med konkreta åtgärder för att förbättra rankingen stegvis och det är konstigt att man inte gjort det tidigare.
Nils avslutar kvällens möte med orden:
– Sluta snacka, börja handla!