Ett 20-tal besökare kom på kvällen den 22 oktober när Centerpartiets Magnus Storm och Jonas Sköld gästade Sockenstugan för att prata om hur de ser på politiken i vårt hörn av världen.
Magnus Storm berättade att han är kretsordförande för Centern i Lindesberg och också oppositionsråd i kommunhuset. Därutöver är hans liv ytterligare bemängt med politiska uppdrag i kommunfullmäktige, dito styrelse och olika nämnder.
Trots alla uppdrag bor han i Koverboda, mitt i skogen, som han uttrycker det. Och det tycker han är nödvändigt eftersom det är ett bra sätt att rensa huvudet på, som annars flödar över i ett sammelsurium av information. Vilket kan tänkas med alla de uppdrag som han har inom politiken.
Johan Sköld i sin tur är vice ordförande i Centerkretsen och han är också ersättare inom barn- och utbildningsnämnden samt dessutom aktiv i Svenska kyrkan och har blivit invald i stiftsfullmäktige. Han jobbar som kock och har just blivit kökschef på Lindbackaskolan, men resten av sin tid ägnar han åt politik och kyrka.
Stolt historia
Såväl Magnus som Johan kan räkna sina anor och rötter i trakten långt bak i tiden, Magnus släkt från Vedevågstrakten och Johans från Fellingsbrotrakten; de är lätt att spåra dem nedåt 1700-talet.
– Om man tittar på hela kommunen så har vi en fantastisk historia, säger Magnus, en berättelse att ta med oss. Han nämner förstås gruvnäringen och den betydelse den här bygden tidigare haft.
– Det är något visst med en historia som binder oss samman. Vi har verkligen varit med och bidragit.
Biblioteken
Magnus berättar att man har tittat på framtiden för biblioteksfilialerna utifrån besparingsåtgärder, men att det ligger på tillväxtförvaltningen och nämnden. På något sätt måste man hitta andra fullgoda alternativ om det inte fungerar.
Då handlar det om biblioteksbussen som i så fall skulle nyttjas mer. Om man nyttjar den rätt skulle tillgängligheten till biblioteket också bli bättre eftersom den kan ta sig ut dit där folk är.
– Men bibliotek ska det vara, säger han. Ett bibliotek är mer än böcker.
Underhållsplaner
Återigen kommer det bristande underhållet vid våra befintliga idrottsanläggningar upp på agendan. Det ska finnas en underhållsplan, men det är ingenting som märks av. Magnus menar att det ska finnas underhållsplaner för alla grönytor, idrottsplatser, asfalterade vägar och så vidare. Det är utifrån dessa som det läggs budget. Att det inte skulle finnas underhållsplaner är inget Magnus hört något om.
Landsbygdsutveckling
När frågan om vad landsbygdsutveckling är dyker upp och att det enligt hörsägen ska finnas 400 000 kronor budgeterat för det, men att ingenting är utbetalt till något liknande under året, säger Magnus:
– Den frågan får ni nog ställa till de styrande. I vår budget som vi lade för 2022–2025 hade vi 1,4 miljoner kronor som skulle gå rakt ut i landsbygden.
De 400 000 kronor som de styrande nu lagt är omgärdade av regler som att man måste ha projekt, till exempel för att renovera en hembygdsgård eller liknande och allt sådant måste gå via Boverket.
– I vår budget som man sade nej till, berättar Magnus, var det inte tänkt att man skulle gå via Boverket utan man hade en idé om att man skulle gå via näringslivskontoret och att de skulle som en slags ”klapp-på-axeln”-pengar.
Det görs enormt mycket ideellt arbete runt om – de finns människor som gör broar i skogen, folk som upplåter mark till cykelbanor, människor som gör skidspår och pulkabackar. Som ett tack för allt detta arbete kunde man vända sig till kommunen och kanske få bidrag till en spårsläde eller pengar till bräder.
– Det tycker jag är landsbygdsutveckling, säger Magnus, att skicka in morötter i det ideella arbetet. Kommunen kan inte göra allting, men vi kan kroka arm och säga till de ideella krafterna att man kan få någonting tillbaka. Man ska inte behöva starta enorma projekt för att få pengar.
Med bestämdhet hävdar Magnus också att landsbygdsbor till viss del är dubbelbeskattade och tar som exempel att alla betalar skatt för snöröjning och belysning, men den som bor på landet får ändå betala för sin egen snöröjning. Det skulle finnas ett värde i att tala om för folk att de gör något bra.
Utvecklingspunkt
Ytterligare en sak som nu avvecklas är konceptet med utvecklingspunkter, där Fellingsbro har haft sin i Sockenstugan med hjälp av Sockenföreningen. Det har gett ett litet ekonomiskt bidrag från kommunen varje år, men från årsskiftet är det borttaget. De intäkter som nu behövs för Sockenföreningens fortsatta verksamhet kommer därmed helt att bygga på vad man kan tigga ihop.
– Det är lite synd, säger Magnus. Det var en centeridé från början, men sedan kom byråkratin in i det där och det kan ju störa till det. Regelkrångel är det på det mesta – man har en idé och tror att det är enkelt.
Motarbetade projekt
Ett annat exempel på krångligheter är försöket att bilda en odlarförening och att hitta mark att odla på. Inledningsvis var det tvärt nej, men det har ändrats nu efter en hel del ”jävlar anamma” och mejlväxling. Men upplevelsen är att det är tjänstemännen som står i vägen. Det finns en diskrepans mellan politikernas välvilja och det som sedan möter befolkningen via tjänstemännen.
När det gäller de möjliga ställplatserna vid badet medger Magnus att han varit och tittat på dem efter att han hört något parti i kommunhuset nämna det.
– Det finns ju sedan tidigare, så det kan väl inte vara så svårt, säger han. Elstolparna står kvar sedan de ställdes upp och el finns ju framdraget, även om elsäkerhetskraven ändrats.
Han får berättat för sig att kommunens besked har varit att marken är för sank och eftersom kommunens verktygscontainrar står där skulle stöldrisken öka med ställplatser. Det finns dessutom en färdig projektplan via Leader Mälardalen, som bland annat skulle kunna finansiera ett utbyte av elstolparna. Men motståndet är kompakt. Ändå skulle ett sådant här projekt skapa lite liv och intäkter i byn – till FFIK, Solhems, Hemköp och andra.
Vision 2040
– Vi har tagit en ny vision i juni och jag har förtröstan till den, säger Magnus. Ledorden tycker jag är ganska bra – med ett jäklar anamma. Man håller på att trumma igenom det nu och både politiker och tjänstepersoner har gått kursen Förenkla helt enkelt.
– Jag tyckte den gamla visionen var ganska tråkig – Bergslagens själ – det är svårt att komma någonstans när själen lämnat kroppen.
– Vi ska med små medel göra storslagna saker och jag tycker att vi som politiker är lite bärande i det hela.
Magnus syftar på organisationen i kommunen när han nämner det bärande och menar att det blir lite gnällbältigt ibland. Istället borde man ställa frågan hur man kan hjälpa den som hör av sig. Magnus menar att det blir bättre om man är mer serviceinriktad, att det finns andra lösningar där man kan gå halva vägen var.
– Den nya värdegrunden man fått med visionen bör kunna lätta upp sådana saker, säger Magnus. Sedan säger jag inte att man kan få allt, men man bör kunna komma en bit på vägen.
Översiktsplaner
Med emfas hävdas att den södra delen av kommunen glöms bort av politikerna i centralorten och som exempel tas bland annat att detaljplanen för Fellingsbro är från mitten av 60-talet. Både i Lindesberg och Frövi har det kommit nya planer, men inte här. Detsamma gäller fastighetsbeståndet. Libo har fastigheter i Vedevåg och Lindesberg, Guldsmedshyttan och Storå, men i Fellingsbro finns bara Ekgården och hyresfastigheten nedanför. Allting verkar stanna i Frövi, för här är allt för dyrt och det finns inget intresse.
– Vi fick med i prioriteringslistan i samhällsbyggnadsförvaltningen, att man skulle göra en fördjupad översiktsplan i Fellingsbro, säger Magnus, men sedan tappade vi mandat och nu är vi borta. Vi är i opposition och det är svårt. Vi kämpar för att få med den i prioriteringslistan igen. Vi har frågat vart planen tagit vägen, men den är borta.
Det är inte bara i Fellingsbro detaljplanerna är sedan urminnes tider. Det blir problem så snart man ska bygga något. Varje detaljplan skulle behöva revideras.
Det är ju faktiskt inte dyrare att bygga i Fellingsbro än det är i Lindesberg, men det finns nya regelverk när det gäller bostäder och de statliga subventionerna är borta. Som allmännyttigt bostadsbolag får man inte heller subventionera hyror som man kunde göra tidigare.
– Här måste vi småkommuner trycka på, säger Magnus. Staten behöver komma in med subventioner och det är man ju inte så intresserad av längre.
Trygghetsboende
När det sedan gäller trygghetsboende nämner en besökare att fastighetsägaren Johan Callin varit i kontakt med Libo för att de tillsammans skulle kunna göra om en av Callins fastigheter till trygghetsboende, men att responsen varit negativ. Magnus har inte hört något om fastighetsaffärer i Fellingsbro och tror att det kan ha att göra med att när trygghetsboenden kommer på tal så är det oftast initierat från socialförvaltningen.
De lägenheter som finns idag nedanför Ekgården är små och kanske inte lämpliga för dem som vill flytta från sin villa.
– Jag vet att det har varit på tal med trygghetsboenden, säger Magnus. Det är en politiker som har det på sin agenda, men det blev inget mer snack än från talarstolen.
Samtidigt är det ju ingen som motsätter sig trygghetsboende, för alla kan ju inte bo kvar hemma tills det är dags för äldreboendet. Det är bra om man kan bo hemma så länge som möjligt. Problemet är att finns det inget alternativ till villan så försvinner skattepengarna när folk tvingas flytta till Arboga och Örebro. Samtidigt blir föreningslivet lidande eftersom det ofta drivs på av just pensionärer, som nu tvingas bort från bygden.
– Det är inget vi motsätter oss, säger Magnus, och vi har diskuterat frågan. Som allmännyttigt bolag är det lite halvknepigt, men man kan ju se om man kan förvärva fastigheter. Jag kan lyfta frågan.
Magnus menar att det finns ett intresse för hela kommunen från fastighetsbolagets sida, men man får inte bygga på spekulation och att man måste ha en viss täckningsgrad – till exempel 15 sökande för att bygga 10 lägenheter – för att alls överväga byggnation. Bostäder för äldre byggs inte i Lindesberg heller. Däremot byggs det lägenheter utifrån modern standard, vilket bland annat innefattar frånvaro av trösklar och bredare dörröppningar och liknande.
Orten med driv
Magnus får en fråga om vad han tänker på när man säger Fellingsbro och svaret kommer direkt:
– Jag ser det som en ort med ett fruktansvärt driv.
Kanske behövs drivet med tanke på allt som försvunnit från orten under ett antal år – vårdcentral, apotek, sjukgymnast, butiker, företag med flera. Johan Sköld invänder att det ändå finns mängder av företag och föreningar, dessutom lantbruk och att det finns mycket som är fantastiskt i bygden och som fungerar. Samtidigt är det tråkigt att det stängs igen så mycket, men det är likadant överallt.
Uppfattningen att kommunen slutar vid Rya ungefär delas inte av Magnus Storm.
– Där har vi nog olika uppfattningar. Enligt den definition som finns är hela Lindesberg landsbygd, men själv säger jag att jag är i en tätort när jag är här eftersom jag bor på landet, säger Magnus. Jag betraktar inte Frövi, Lindesberg eller Vedevåg som landsbygd, utan som samhälle. För mig är landsbygd det samma som grusväg.
Demografin
Sockenföreningen kämpar ständigt med att få in fler ungdomar i arbetet och en fråga är hur man når dem i Fellingsbro, som inte är intresserad av idrott och Magnus instämmer i att man skulle behöva fånga upp dem.
Någon lösning på hur det ska göras har han inte, men menar att Örebro gjorde något bra när de gav bilburen ungdom ett eget hus att meka i och föra oväsen vid. Man måste ta till vara på de som inte är intresserade av idrott, men det skulle behöva vara mer organiserat.
Det är också ett problem att folk flyttar; det är inte bara i Fellingsbro, utan är så på många orter. Det stora problemet för Fellingsbro är att Trafikverket tog bort stationen. Busstrafiken är ett annat problem eftersom det måste finnas goda möjligheter att pendla. Om man skulle göra en ringväg runt Fellingsbro vore det nog dödsstöten för samhället.
– Trafikverket är nog skyldiga till många döda orter, säger Magnus. Arbetskraften måste företagen själva stå för, men det ska vara lätt att ta sig och då måste den här fördjupade översiktsplanen till, så man vet var man kan etablera företag med tanke på kommunikationer.
– Oppboga är ett lysande exempel, tillägger han.
Magnus nämner också att fellingsbroarna ska vara stolta över att det finns en så bra skola i Fellingsbro.
– Centerpartiet värnar visserligen det fria skolvalet, säger Magnus, men det är delvis det som ställt till det på landsbygden.
Han tar Vedevåg som exempel och nämner att om det fria skolvalet inte funnits hade det funnits 70 elever där, men nu är det 40. En tid förlade Migrationsverket elever till skolan, vilket räddade den då. Och eftersom lärarutbildningen förändrats så att man läser pedagogik och sedan två ämnen som man är intresserad av, så fungerar inte B-formen särskilt bra idag, även om man har en 1-3:a i Vedevåg. Där finns det till exempel bara ett barn i årskurs 1.
– Skolan har ju ansvar för att lära ut det sociala spelet och det blir ett jätteproblem med det fria skolvalet och lärarutbildningen. Det ska vara kollegium, specialteam, specialpedagoger och utbildade skolbibliotekarier på kommunala skolor medan friskolor inte har samma krav.
– Det som i förlängningen skulle kunna rädda Vedevåg är att Pilkrog tar över, avslutar han. De senaste åren har vi tappat 25 procent av våra barnkullar.
– Jag tycker det är jättesorgligt, säger Magnus. Vad kan vi ge våra barn för utbildning? Vi ska ge dem den bästa utbildningen och den bästa starten. Det kommer vi aldrig att lyckas med som det ser ut nu.
De yngre blir färre och de äldre fler och den demografiska kurvan är inte munter.
– Vi gick igenom den i kommunstyrelsen igår, säger Magnus. Tittar man på barn 0–16 år så har det fötts 150 barn färre fram till augusti. Tittar vi på stapeln 79–90 år har den ökat under 183 personer under samma period.
Hemtjänstpersonal säger att man då verkligen borde ta hand om den personal som ska ta hand om de äldre. På det sätt som det sköts nu kommer man att tappa personal istället.
Hemtjänsten
Det finns en stor oro i bygden om hur det ska bli om hemtjänsten ska flytta till Frövi. Mängder av protestlistor har skrivits på och det är flera listor på gång. P4 Radio Örebro har hört av sig och gjort reportage. Ilskan är stor över de besparingar det flaggas för.
– Vi tycker att det är för jävligt, säger Johan, och vi är förbannade.
– Det är bra att ni visar ert missnöje, säger Magnus. Jag är inte med i socialnämnden, men jag har förstått att det blir problem. En sammanslagning gynnar inte de äldre. När man pratar barn och äldre ska vi nog inte tänka på att spara pengar, utan vi ska nog tala om kvalitet. Det är någon utredning pågår, men skulle den gå igenom ser jag ju att de äldre skulle få det mycket sämre.
En hemtjänstpersonal på plats säger att det kommer att bli en katastrof om de blir tvungna att utgå från Frövi eftersom alla jobben ju ändå måste göras på plats i Fellingsbro med omnejd. Redan idag åker de långa sträckor på grund av färdvägarna som planeras av AI. Samtidigt sitter ansvarig person och planerar på detaljnivå om vad personalen ska ha med sig i bilarna, trots att inget ännu är bestämt. Hemtjänsten har dock fått löfte om att det är politikerna som ska fatta det slutliga beslutet och inte tjänstemännen.
– När man tittar på er sektor, säger Magnus, så är det mycket under senare tid som gör att ni upplever det sämre. Det här med schemaomläggningar, att man inte får återhämtning – sådant är ett problem, för vi måste värna vår personal om de ska ge kvalitet till dem det är till för.
Med det fick publiken låta sig nöja denna gång och såväl besökare som politiker tackades innan man gick ut i höstmörkret med funderingar om livet, framtiden och döden.