Kommer ni ihåg frågorna vi medborgare fick i den enkät som gick ut tidigare i år? Där vi fick berätta och förklara vad som gör en kommun till en bra plats att bo på och vad då vår kommun mer specifikt ska fokusera på i framtiden för att bli ännu bättre.
Nu är arbetet färdigställt och presenterat för kommunstyrelsen och under tisdagen hölls en pressträff med deltagande av politiker och projektledaren för Vision 2040, Daniel Fagerlund, som är näringslivsutvecklare i kommunen.
Den tidigare visionen som går mot sitt slut i år var en ren politikerprodukt utan involvering av andra personer inom kommunorganisationen och framför allt utan medverkan av de som bor i kommunen.
Greppet inför att skapa en ny vision som ska användas och fungera i 15 år framåt var något annorlunda. Daniel Fagerlund redogjorde för det gedigna arbetet bakom den vision som presenterades för pressen under tisdagen.
Analys, dialog och produktion
Inom projektet Vision 2040 har man analyserat de data som redan finns tillgängliga: strategiska dokument som redan fanns till hands, befintliga medborgarundersökningar, Svenskt Näringslivs underlag och dessutom hur andra kommuners kommunikationsprocesser har sett ut.
Därefter fördes dialoger på olika plan där enkäten ut till medborgarna var en del och imponerande drygt 900 personer besvarade den, boende i hela kommunen och spritt över alla åldrar. Man har haft dialogträffar med olika sektorer i kommunen och inom näringsliv, föreningsliv och kulturliv. Dessutom har djupintervjuer genomförts med gruppledarna för de olika politiska partierna, med förvaltningsledning och chefer på olika nivåer.
Ett utkast till vision skapades som sedan presenterades för olika referensgrupper, först för en spridd skara medborgare från hela kommunen och därefter för en politisk referensgrupp. Först därefter fick de kommunala tjänstemännen säga sin mening och så kunde projektgruppen presentera ett förslag till vision för kommunstyrelsen.
Resultatet
Det är verkligen inte någon förhastad tanke som ligger till grund för den vision som tagits fram, utan ett gediget demokratiskt arbete där alla delar av kommunen fått komma till tals. I mångt och mycket riktar medborgare, näringsliv och kommunfolk sin tanke åt samma håll om vad som är viktigt för att göra en kommun bra att leva i. Man vill förstås ha trygghet och bra tillgång till grundläggande service. Infrastrukturen ska fungera både för individen och för företaget. Såväl landsbygd som tätort ska inkluderas i en levande kommun. Samarbete och kommunikation behöver utvecklas och man önskar en stark närvaro av tjänstemän och politiker i det dagliga livet. Alla vill känna sig delaktiga och bli informerade. Kommunikation och dialog är nyckelord, såväl för näringslivet som för enskilda medborgare.
Man ska heller inte glömma den stolthet som många faktiskt känner över att leva i den här kommunen, där framför allt naturen och vårt historiska arv synliggörs.
Daniel Fagerlund berättar att man i visionsarbetet fokuserat på tre nyckelområden utifrån de dialoger och analyser man gjort, nämligen: Ett tryggt och starkt samhälle, Människor och historier att vara stolt över samt Samspel med naturen. Hur sammanfattar man detta i något som alla kan samlas runt de närmaste 15 åren? Särskilt som invånare och politiker/tjänstemän har lite olika syn på tillvaron i kommunen, och i förarbetet till visionen kan anas en frustration och en upplevd klyfta mellan invånarnas förväntningar och kommunledningens prioriteringar.
Projektgruppen har lyckats sammanfatta visionen i en enda mening:
Med ett jäklar anamma skapar vi det storslagna i det lilla
Visst är det en kaxig mening, så som kommunen själv rubricerade det hela inför pressträffen, men den skapar känsla, det är sant. Fortsättningen, som innefattar de tre nyckelområdena lyder som följer:
”I vår kommun skapar vi tillsammans en plats på jorden där vardagsnära trygghet möter naturens skönhet och människors vilja av järn. Från höga höjder till glittrande sjöar, från levande landsbygd till småstadens liv och rörelse – hos oss är varje plats unik och en viktig del av helheten. För vi vet att det är tillsammans som vi skapar vår framtid med stolthet för vår långa historia och med ett jäklar anamma. Här hjälps vi åt att göra det lilla i livet storslaget.”
Varför vision?
Men varför behövs en vision, vad nyttar den till? För att det är bra att ha något att samlas kring i kommunen. Som Daniel Fagerlund sade:
– En vision är för oss en långsiktig riktning och en vision för kommunen som ska ge en inspirerande bild av framtiden. Den ska vara vägledande för beslut och prioriteringar. Den ska motivera och samla invånare, civilsamhälle och även kommunens egen organisation. Den ska vara tydlig, men vi ska också komma ihåg att den ska hålla i 15 år framöver. Den måste vara tillräckligt bred för att kunna hålla till 2040.
Och det bör påpekas att denna vision är partipolitiskt obunden, just för att den ska finnas kvar och fungera i alla åren.
– Den här ska verkligen inte sätta käppar i hjulen om det skulle bli någon form av maktskifte och konstellationsskiften, säger Elin Axelsson, socialdemokratiskt oppositionsråd och Tomas Klockars, (m), kommunstyrelsens ordförande, fyller på:
– En långsiktig vision, det är därför vi är här, minoritet och opposition. Vi skriver under på den allihop. Vi kommer att skapa en sån bra stabilitet framåt.
– Att inte arbeta in den här i politiken, det är också att strunta i vad invånarna tycker, säger Klockars. Så det är klart den ska arbetas in – kommer att arbetas in – även i politiska och tjänsteorganisationer. Det kan till och med ge en hint om hur vi ska planera framåt.
Värdegrund
Avslutningsvis vävde kommundirektören Henrik Arenvang in detta jäklar anamma i sina tankar om hur det hela redan fungerar i kommunen, med vilket fantastiskt arbete Rotary gör med jäklar anamma, hur Frövi judo med jäklar anamma skapar en judofestival. Och i samma anda lyckades han nämna ytterligare bolag och föreningar som skapar stolthet och engagemang i bygden samt det värdefulla arbete som görs inom skola, vård och omsorg.
Det viktigaste han sade var däremot att det pågår ett värdegrundsarbete inom kommunen för tillfället. Och det är inte ett arbete för att uttrycka någon politisk värdegrund, utan ett arbete med värdegrund för tjänstepersoner.
Med tanke på hur företag, föreningar, organisationer och individuella medborgare upplever kontakten (eller bristen på snarare) med kommunens tjänstemän inom olika förvaltningar är det nog ett arbete som hastar för att kommunen alls ska kunna sjösätta den här visionen så att den ingår som en naturlig del i det dagliga arbetet i kommunen.
Svenskt Näringsliv har precis publicerat resultatet av sin årliga undersökning av näringslivsklimatet i olika kommuner. Det är ingen glädjande läsning för Lindesberg, som mellan 2023 och 2024 halkade ned från plats 278 till plats 285 i rankningen. Och då finns det 290 kommuner, så det är en rejäl stege att kliva uppför. Senare i höst kommer rankningen utifrån den undersökning som just avslutats och det är kanske då man får hålla andan och tummarna för att det går åt rätt håll. När man går närmare in i detaljerna på den senaste undersökningen är det särskilt en sak som förvånar läsaren, nämligen att uppfattningen om tillmötesgående, service och annan kommunikation är så särskiljande. Kommunens politiker och tjänstemän klassar sin egen förmåga till detta så mycket bättre än vad företagarna själva upplever det; det är slående siffror. För den som är intresserad på detaljnivå, kan man läsa hela undersökningen på nätsidan Företagsklimat.
Så det är nog på sin plats med ett värdegrundsarbete så att tjänstemännen kan inkorporera jäklar anamma-visionen i sitt dagliga arbete, för dit är det uppenbarligen ganska långt. Men det är klart, visionen ska tas i kommunfullmäktige först den 9 juni.
