Det händer ganska mycket i sommarsverige; det är kanske inte så konstigt med tanke på vårt klimat. När ljuset kommer åter då vänder sig också livsandarna mot solen och låter all kreativitet blomma. Så fylls landet av sommaraktiviteter och evenemang, som inte bara är loppisar och lokala buskisar (ingen värdering lagd i det, de behövs och är till glädje de också).
Mycket av det som händer runt om handlar om musik. Det är som att sommarens röst är musik. Och då är det inte enbart de stora evenemangen jag tänker på, de som drar tusenhövdade publikströmmar, utan fastmer de mer lite lokala arrangemangen som drar en något mindre månghövdad publik, men i sin form är starkt uppskattade.
Svenska kyrkan har till exempel redan vid fem tillfällen denna sommar bjudit på musik i olika kyrkor i trakten och på torsdag är det dags för den sjätte och sista gången för i sommar. Redaktören hade möjlighet att bevista några av tillställningarna.
Psalm i jazzton
Den 11 juli gästades Spannarboda kyrka av Sofie Norling och Erik Palmberg för att där framföra såväl psalmer som andra sånger i alldeles egen tappning. Temat för det hela var Freden och flera av de stycken som framfördes är välkända för de flesta av oss. Sofie berättade att många av psalmerna har hennes far- och morföräldrar sjungit för henne när hon var liten och någonstans på vägen föddes tanken att bearbeta och arrangera psalmer och sånger på ett nytt sätt, då det ändå är en trösterik tanke att sångerna levt från generation till generation och fortfarande är levande för oss.
Som åhörare är det en trygghet i att styckena är välbekanta, för framförandet är det inte, utan istället nydanande utifrån Sofies arrangemang. Och det är begripligt att hon gjort som hon gjort eftersom då hennes fantastiska röst kommer till sin rätt. Rösten leker, vibrerar och är harmonisk och varm, vilket ger en stark närvarokänsla när hon framför till exempel I denna ljuva sommartid eller Tryggare kan ingen vara. Som extranummer framfördes I natt jag drömde, helt i fredens tecken.
Den som skulle följt med Sofie Norling på detta evenemang var egentligen Calle Stenman, som dock fått förhinder och istället ersattes av Erik Palmberg. Hur det påverkat ursprungstanken för hur det hela skulle låta kan inte en åhörare bedöma, men känslan var nu att trumpeten tog lite för stort utrymme. Det är i och för sig ett av jazzens främsta instrument och kanske var det bara akustiken i Spannarboda som gjorde att det kändes som att den tog över och dolde Sofies fantastiska röst emellanåt, vilket gjorde att det ibland skavde lite.
Men det var så lite att det helt kunde förbises eftersom Sofies röst bäddade varmt i hjärta och öron.
Romantiska Rachmaninov
Den 18 juli var Kristin Malmborg och Asuka Nakamura i Näsby kyrka och spelade Rachmaninov, Bach och Schumann för en andäktig publik. Det finns inget som gör sig så bra i en kyrka som klassisk musik och tiden bara svepte förbi medan tonerna från Kristins cello och Asukas piano slingrade sig mellan ljuskronor och psalmböcker. Som musikalisk analfabet är det inte möjligt att redogöra för de spelade styckenas djupare dimensioner, men det är även för ett otränat öra ljuvligt att lyssna på och inse komplexiteten i den musik som framförs. Kraft och energi växer ut från cellon och pianot och den fullständiga närvaro som Kristin och Asuka förmedlar ger glädje.
Skulle ni råka på namnen Kristin Malmborg eller Asuka Nakamura någonstans i samband med ett framträdande råder jag er att ta chansen att få lyssna på dem, då det ger en musikalisk upplevelse man kan leva länge på.
Stiltje
Om nu sommaren är musik, så är även våra röster musik. Det bevisades med önskvärd tydlighet den 1 augusti då vokalgruppen Stiltje besökte Spannarboda kyrka.
Vem behöver musikinstrument när man har sin egen röst? Inte dessa kvinnor i alla fall. Linnéa, Mia, Mimmi och Stina läser alla till musikpedagoger vid Örebro musikhögskola och våren 2021 bildade de vokalgruppen Stiltje, till vilket vi bara är att lyckönska. Att så mycket kan göras med en röst! Eller snarare fyra röster. Det hela var sagolikt vackert. Dessutom lekfullt. Det är inte svårt att se hur mycket de har skrattat och lekt tillsammans när de arbetat med arrangemangen av sångerna, hur roligt de har haft det och hur samstämda och trygga med varandra de blivit under resans gång. Bara för att ge publiken denna fantastiska upplevelse av vad våra mänskliga röster går att använda till. Ordet skönsång får en lite mer innehållsrik innebörd efter att ha lyssnat till Stiltje. Förhoppningsvis kommer de att vara ute och sjunga för vanligt folk med normala röster vid fler tillfällen och då är det bara att hänga på och låta sig förundras över deras fantastiska förmåga.
Och snart är sommaren slut
Det var några av de tillställningar som redaktören haft förmånen att bevista under sommaren och nu när sommaren börjar dra sina sista pustande andetag är det dags för det sista framträdandet i Svenska kyrkans program Sommarmusik 2024. Även denna gång är det i Näsby kyrka med start kl. 19:00. Titeln är Musikaliska pärlor från 1700-talets Europa.
Hit kommer Mimmie Grennäs och Lars Forslund och dessa två är inte vilka som helst i den musikaliska eliten. Mimmie spelar blockflöjter (observera pluralformen) och har gjort så sedan hon var barn. Epitetet virtuos sitter inte fel och hon är ofta anlitad som solist. Lars Forslund verkar som mandolinsolist i Venedig och till det är han verksam som konstnärlig ledare och framträder som solist i olika ensembler och orkestrar, såväl i Sverige som Italien.
Så här har vi två djupt engagerade, fantastiskt kunniga och musikaliska människor som kommer till Näsby kyrka för att förära oss vacker musik. Passa på att bevista tillställningen; det kan bli sommarens musikaliska höjdpunkt!
Torsdag 8 augusti kl. 19:00 i Näsby kyrka