Har ni också tänkt på det? Jag menar det där att ena dagen finns de där och den andra dagen är de bara borta. Våra små flygande vänner alltså, de som var så efterlängtade, när de dök upp i våras med sitt kvittrande. En del kom enligt datum och kunde ibland få det litet besvärligt med diverse fulväder, medan andra inrättade sig efter temperaturen, innan de gjorde sina fantastiska flygturer hit till oss i Fellingsbro. Att de bara orkade. Och att de hittade! Och nu har de flugit tillbaka igen.
Ja, nu är det tyst. Visserligen far en del kajor runt och verkar faktiskt ha det roligt i luften med alla kompisar. Någon skönsång leverera de ju inte, men de själva kanske gillar skränet. Att de sedan gillar staden Örebro och deras tydligen trevligare träd, har ju inte vi något större besvär av, fast visst, vi får i ordets rätta bemärkelse se upp, då vi besöker sta´n.
Men snart dyker våra små skogsvänner upp i trädgårdarna. Då gäller det att hjälpa dem med diverse fröer och annat godis, så de kan klara den kommande vintern. Med dem i trädgården behöver vi inte spruta mot ohyra, som ju bara är nyttigheter för en liten pippi! De bjuder igen alltså. Kan vi sedan lura kvar dem med en och annan holk, så blir förutsättningarna ännu bättre.
Efter en ganska blåsig och kall sommar, där vi befann oss, så var det faktiskt skönt att nu kunna göra som våra flygande vänner – ge sig ner en vecka till medelhavskusten. Det var soligt, det var varmt och mycket att se. Allt var vänligt på alla sätt. Ja, jag vet att flera gör sammalunda. Enligt vissa ska vi i motsats till våra bevingade vänner ha dåligt samvete för att vi flyger för ”nöjes skull” – eller ?
Nu är vi hemma, där andra trevligheter väntar. Vår veckotidning Fellingsbro.se har ju rivstartat med stor entusiasm och vi hoppas alla på god fortsättning.
Sven-Rune i byn
