Ängebykyrkan fylldes under söndagen till bredden av de människor som kommit för att visa sitt stöd för Robert Kayongo som på onsdag riskerar avvisas till Uganda efter åtta år i Sverige.
En synbart tagen, men samlad Robert Kayongo står lugnt längst fram i lokalen och blickar ut över de människor som strömmar in för att delta i manifestationen för att stoppa utvisningen. Tillsammans med Leif Olander förklarar han vad som hänt i hans asylärende under de år han befunnit sig i landet.
Som 16-åring kom Robert Kayongo till Sverige från Uganda efter omständigheter som, på grund av sin känsliga karaktär, är belagda med sekretess då Roberts liv och hälsa riskeras om de röjs. Han hamnade så småningom i Fellingsbro där han bland annat kom i kontakt med gemenskapen i Ängebykyrkan. Där fick han hjälp att integreras i det svenska samhället och kunde komplettera sin utbildning med grundskole- och gymnasiekompetens. Sedan kom det första beslutet från Migrationsverket om avvisning där myndigheten, vilket senare skulle visa sig vara felaktigt, slog fast att Robert Kayongo vid ankomsten till Sverige var 18 år. Det i kombination med att asylskälen han angivit inte ansågs tillräckliga innebar att han nekades uppehållstillstånd.
Robert Kayongo överklagade beslutet till Migrationsdomstolen, bland annat eftersom asylskälen antagligen hade räckt till om Migrationsverket prövat hans fall utifrån hans rätta ålder.
– Tack vare goda krafter här i Sverige kunde vi så småningom få fram ett pass från Uganda åt Robert där det framgick att han inte ljugit om sin ålder vid ankomsten till Sverige, säger Leif Olander.
Migrationsverket godtog passet som identitetshandling och erkände därmed sitt misstag vid bedömningen av Roberts Kayongo ålder, men trots detta stod beslutet som redan var fattat fast.
Två år efter ankomsten till Sverige, 2011, fick Robert Kayongo därför en kallelse till återvändarsamtal. Nu begick Kayongo ett misstag som skulle visa sig ligga honom till last för lång tid framöver. Av rädsla för att återvända till Uganda uteblev han från detta samtal och valde att under fyra år leva som gömd i Sverige. Efter fyra år preskriberas nämligen ett beslut och han hoppades då ha möjlighet att på nytt söka uppehållstillstånd på andra grunder.
– Efter de fyra åren valde vi att istället söka om arbetstillstånd och tillfälligt uppehållstillstånd, och jag anställde Robert på Solhems handelsträdgård där han nu har arbetat i två år och två månader, säger Leif Olander.
Men det faktum att Robert Kayongo inte dök upp på det där samtalet för sex år sedan har lett till att han av Migrationsverket har förlagts med vad som kallas återreseförbud. Exakt vad som ska gälla runt detta förbud är enligt Leif Olander ännu inte helt klarlagt i högsta instans, men som Migrationsverket tolkat lagen ska Robert Kayongo avvisas från Sverige på onsdag, hålla sig borta ur landet i minst två år, för att först därefter kunna söka arbetstillstånd från sitt hemland Uganda. Allt för att ha rätt att återvända till det arbete och det hem han redan har i Fellingsbro.
Om det inte vore för återreseförbudet skulle Robert Kayongo redan uppfylla kraven för uppehållstillstånd tack vare sitt arbete på Solhems handelsträdgård.
– Jag har arbetat och betalat skatt här i Sverige i mer än två år nu. Jag betalar mina räkningar, jag försörjer mig själv och jag begår inte några brott. Jag vill vara med och utveckla det här samhället och gör allt rätt, men ändå räcker det inte, säger Robert.
– En advokat vi träffat under Roberts process gjorde liknelsen med juridiken som en vågskål där alla positiva saker som stärker Roberts ärende skall läggas i den ena vågskålen, och de som talar emot Robert i den andra. Vi som känner Robert och arbetat med hans fall under dessa år, inser att något gått fel kring asylpolitiken i Sverige när ett enda misstag får hela vågen att stjälpa över, säger Leif Olander.
Robert Kayongo är, förutom en viktig resurs på Solhems handelsträdgård, också en omtyckt ungdomsledare och ägnar sin fritid åt att hjälpa andra att utvecklas. Detta märks när man ser sig runt i lokalen och möts av ungdomar som är här för att på något sätt kunna hjälpa.
En liten flicka bland de församlade ber om att få ordet och säger:
– Jag tänker att även om Robert inte får stanna i Sverige så finns det ändå sätt att hjälpa. Tänk om alla här i salen kan lägga bara några kronor som Robert kan få och växla till pengar han kan använda i Uganda så kan han kanske klara sig de två åren innan han kan komma hem till oss igen.
Fler förslag på hur man kan hjälpa honom dyker upp bland de församlade. Påtryckningar på de ansvariga på Migrationsverket, upprop i Facebook-grupper med uppmaning att höra av sig till de ansvariga, namninsamlingar.
På väg ut ur lokalen är kön lång för att skriva på de namnlistor som upprättats.
Fellingsbro.se har sökt Migrationsverket för kommentar och uppdaterar texten om vi får svar.
