Gult & Blått – Torrt & Vått

Det var många som burit med sig regnkläder och paraplyer till Olofsborg där den traditionella paraden ned till Hembygdsgården som vanligt skulle inledas på nationaldagen. Och tur var väl det, för det innebar att det inte föll en droppe regn vare sig under paraden eller under själva firandet.

Årets nationaldagstalare, James Savage, på väg vid Hembygdsgården.

Frövifors musikkår förvandlade Bergsvägen till Daggstänkta berg och spelade för paraden ända ned till Hembygdsgården där nestor Sune Hellberg, ordförande i Hembygdsföreningen, med van hand greppade mikrofonen och exemplariskt ledde besökarna genom dagens program.

Nationaldagstal

Årets talare på nationaldagen var journalisten James Savage. Han är ursprungligen britt men träffade sin stora (svenska) kärlek i Paris och tillsammans följdes de åt till Sverige. Här har de blivit kvar och av ödets inspel lyckades de bli ägare till ett hus från 1700-talet, som nu är deras sommarresidens och som ligger i socknen. Eftersom James är djupt intresserad av historia och gärna går och funderar kring vad som varit, vem som levt hur och annat som man kan komma att tänka på i ett 1700-talshus och en anrik socken, så kunde det knappast ha blivit bättre. Savage berättade under sitt tal om hur viktigt det är med historia och att förstå det man ser omkring sig. Han talade även om hur det kan vara att komma som ny i Sverige och försöka etablera sig, vilket han ju själv lyckats osedvanligt väl med, bland annat genom att 2004 starta den engelskspråkiga nättidningen The Local.

Traditionsenligt

Utöver Savages tal så var det ett väldigt traditionsrikt firande vid Hembygdsgården. Det hurrades för vårt fosterland och nationalsången sjöngs; musikkåren bjöd på alla våra vackraste sommarsånger och Hembygdsföreningens fikagrupp var dagen till ära iklädda folkdräkter när de serverade det där fikat som alltid är så gott.

Stipendieutdelning

När Rotarys president skulle dela ut eldsjälspriset till någon för engagerat ungdomsarbete i bygden blev hon plötsligt överröstad av musikkåren som tyckte att det var dags för dem att spela ytterligare en trudelutt. Sune Hellberg fick ingripa efter ett spelat stycke och ge ordet till Rotarys president, Ingela Olgemar, som läste upp följande motivering:

”Rotary i Fellingsbro delar årligen ut ett stipendium på 5 000 kronor till någon som visat stort engagemang i ungdomsverksamhet i Fellingsbro. I år är det särskilt roligt att dela ut detta till en person som kommit tillbaka till hembygden och här engagerar sig i ungdomsverksamhet. Alla barn och ungdomar är inte intresserade av sport eller att sjunga i kör, därför känns det så roligt att det startats upp en scoutförening i samhället. Vi vill uppmärksamma detta och därför utsett Elin Pettersson till årets ungdomsledare.”

En väldigt rörd och överraskad hemvändare, tillika sporadisk skribent på fellingsbro.se, tog emot priset. Som hemvändare hade hon redan innan flytten tillbaka en ambition att engagera sig i byn och då särskilt för de unga och som mottagare av Rotarys stipendium känner hon sig både ödmjuk och stärkt i att hon är på rätt väg med det hon vill göra.

Musikkåren släpptes loss igen efter stipendieutdelningen och när sedan molnen började hopa sig var det dags för Sune Hellberg att avrunda nationaldagsfirandet. Förhoppningsvis hann de flesta komma innanför dörren hemma innan det började regna på riktigt. Förmodligen var det många i byn som tillbringade kvällen i hemmets lugna vrå till det rytmiska smattrandet av regn.

Vi är priviligierade i Sverige eftersom så många av oss har en trygg vrå att vistas på, men kanske är det så att vi behöver kämpa för att få behålla detta och även påverka så att fler kan få en trygg tillvaro. Men än så länge har vi möjligheten att påverka och förändra, vilket är något att vara stolt över här i detta det vänaste land uppå jord.

Text och bild: Elin Pettersson
Redigering: Anna Fryxell

Tack, än en gång Fellingsbro Hembygds- och Fornminnesförening för att ni håller traditionerna levande.
Foto: Kurt Skantz