När Sockenföreningen spred ordet om att nästa möte med politiker välkomnade LPO till Sockenstugan kom frågan: ”Vem är LPO”. Det innefattar ganska enkelt hur svårt det kan vara för ett litet parti att nå ut, att synas och göra sin röst hörd. Landsbygdspartiet Oberoende fick dock två mandat i det senaste valet och är därmed större i Lindesbergs kommun än vad både Liberalerna och Miljöpartiet är, vilka bara har varsitt mandat.
I konkurrens med filmvisning på Folkhögskolan om tider som varit välkomnades Anders Persson (ledamot i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och tillväxtnämnd) och Kalle Söderlund (ledamot i kommunfullmäktige och i barn- och utbildningsnämnden) till Sockenstugan och ett drygt tjugotal intresserade anlände för att höra vad politikerna tycker om livet och framtiden.
Båda partiföreträdarna bor i Löa och Anders berättade att han är egenföretagare och lantbrukare i kombination med att vara fritidspolitiker medan Kalle i sin tur är elektronikingenjör och har jobbat med att utveckla olika produkter de senaste 20 åren.
Båda säger sig brinna för glesbygd och skola.
– Det var Anders som frågade om jag inte skulle bli medlem i partiet, säger Kalle, och sedan ramlade jag in i det och jag är sur mest hela tiden när jag ser hur det skyfflas pengar. Jag kommer från företagssidan och även om kommunen inte är ett företag, så måste man ha mål och tydliga planer för att komma dit. Jag saknar det.
– Vi får mycket skit av de andra, fortsätter Kalle, eftersom vi ofta säger nej när vi tycker något är fel, men jag brinner ändå och tänker inte flytta ifrån landet, för jag vill att det ska funka att bo där.
– Det är vår styrka, tillägger Anders, att vi säger vad vi tycker. Det är inte alltid man får som man vill med två mandat, men vi gör så gott vi kan och försöker få politiker och tjänstemän att förstå att man kan se saker på olika sätt och att det finns olika lösningar på problemen.
Underhållsplaner
Det sägs att det inte finns någon ordentlig underhållsplan för park- och fritidsanläggningar i Fellingsbro, men Anders blir uppenbart förvånad när frågan kommer upp. Det är saker som ligger under tillväxtnämnden där Anders själv sitter och han tycker att det låter väldigt konstigt eftersom man vanligtvis har både investeringsplaner och underhållsplaner. Han får frågan med den flagande färgen i bassängerna vid badet med sig.
Biblioteket
Landsbygdspartiet är emot att man lägger ner fler bibliotek – även det i Storå ligger i farans riktning för nedläggning – och att man istället ska utöka verksamheten med bokbuss. Partiet har ifrågasatt det och i Storå har man en lösning där man flyttat in biblioteksfilialen i skolan, så att det är bibliotek både för allmänhet och elever. Det fungerar ju för att alla skolor numera enligt skollagen ska ha ett eget bibliotek. En fråga som uppstår är då hur det rimmar med skolans allt större otillgänglighet på grund av de hot som varit.
I Fellingsbro är biblioteket för närvarande inrymt i en lokal som ägs av Region Örebro och Anders skulle hellre se en samlokalisering med skolan eftersom han anser att det är dumt att hyra av regionen när man har en egen lokal. Partiet är helt emot en nedläggning och menar att det måste finnas en bättre lösning.
Befolkningsfrågan
I år är vi 270 invånare färre i kommunen än förra året och det är mycket skattepengar som går förlorade. Samtidigt lär det bli svårt att få folk att flytta hit om det är så att man hela tiden minskar servicen och gör det svårare att bo i glesbygd.
– Vi fick befolkningssiffrorna presenterade för oss i våras, säger Anders, faktum är att det är Lindesberg som tätort som minskat mest, medan till exempel Stråssa har ökat sin befolkning mest.
– Jag läste någonstans, fortsätter han, att det är de stora städerna som ökar mest medan landsbygden står still eller till och med ökar medan de små och mellanstora tätorterna tappar mest befolkning.
Då blir det tokigt som Lindesbergs kommun arbetar, där man vill satsa mer och mer pengar på centralorten för att locka invånare. Man har lagt mycket resurser på detta i Lindesberg och ändå väljer folk att flytta därifrån.
Landsbygdsutveckling
Återigen kommer det på tal att fellingsbroarna känner sig ganska motarbetade av kommunen och ställplatserna kommer på tal igen. Det finns 18 ställplatser bakom badet som inte har använts de senaste 25 åren. Finansiering är ordnad för att ställa i ordning platserna och infrastrukturen finns ju redan men behöver uppdateras, men enligt kommunens tjänstemän är det omöjligt att göra detta.
Anders tillstår att de som politiker ofta inte har en aning om vissa saker som beslutas av tjänstemännen.
– Sedan vill jag bara säga att det finns pengar, släpper Anders, för en av de saker vi fick igenom när vi gick in i politiskt samarbete var att 400 000 kronor skulle avsättas till ren landsbygdsutveckling. Det finns budgeterat för varje år. Jag krävde att det skulle vara lätt att söka för de föreningar eller sammanslutningar ute i bygden som vill. Det var någon tjänsteman som tyckte att man ska söka via Boverket först, men jag påpekade att det blir för krångligt då och efter en stund kom de fram till att det bara gäller när man ska bygga.
– Jag vet att det finns pengar, avslutar Anders, när man vill utveckla sin verksamhet på landsbygden. Man har lagt så mycket pengar på saker i Lindesberg och en hel del i Frövi också, men glömt resten av kommunen. Och då är 400 000 kronor inte så mycket egentligen.
Det finns dessutom inget krav på att de ska sökas via Boverket, men det är väldigt få som vet om att pengarna finns.
Politiker och tjänstemän
Även när det gäller att få tillgång till mark att odla på är det tungt och besvärligt att komma fram eftersom det enligt tjänstemän inte går att odla där det skulle vara som mest praktiskt för föreningen eftersom det klassas som parkmark.
– Det känns som att vi ju tappat bort oss någonstans, säger Kalle, de finns ju där för att hjälpa till.
Han beskriver hur även han själv nästan fick stånga ihjäl sig mot tjänstemännen när han skulle börja driva ett gym i Storå.
– Men nu är vi ju inne på detaljplaner, säger Johan i Norrby, och kommunen får göra avsteg från detaljplanen. Det gäller att trycka på och det är säkert inte bara i Fellingsbro det är så. Här är det dessutom lätt att göra avsteg.
Detta är ett av skälen till att tanken med dessa politikermöten var att även tjänstemännen skulle vara med – eftersom det är ett sådant avstånd mellan politiker, tjänstemän och medborgare. Det är som att man talar två olika språk. Politikerna vill säkert väl, men det stupar på tjänstemännen och vad gör politikerna åt det?
– Vi satte oss i samarbete med Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna för att få majoritet, säger Kalle. Ett av våra krav var just 400 000 kronor och att alla beslut skulle landsbygdssäkras. Det var ett löfte som inte hölls och det var därför vi gick ur samarbetet.
Skolan
Det finns just nu inga diskussioner om att lägga ned skolan i Fellingsbro, men framöver kommer elevunderlaget att minska och allt utanför Frövi och Lindesberg kommer att ta stryk.
– Vi har lagt förslag om att vi ska kliva ur skolan i Lindesberg eftersom det är så stora lokaler, men de andra tycker att man ska lägga ned skolorna i Storå och Vedevåg. Det är Lindbackaskolan som stjälper oss. Hyran är skyhög och det är mängder med lokaler, men om elevunderlaget minskar då kommer det ju att bli ännu mer plats och man kan lägga ned de små skolorna.
Att åldras och bo
De problem som tas upp bottnar ganska mycket i att det inte finns någon bra detaljplan i Fellingsbro. Det är svårt att göra något här eftersom de hela tiden pratar om detaljplanen som är från 1961. Håkan Ahlgren berättar att de för några år sedan försökte bygga radhus med åtta lägenheter över fyra tomter. Man ville bygga över alla tomterna, men det gick inte att göra, utan man fick bara bygga över två tomter. Det måste till en ny och modern detaljplan.
Kalle Söderlund säger att det är likadant i Storå. De hinner inte med de små orterna, utan det är bara Frövi och Lindesberg man arbetar med.
Kerstin Ahlgren tillägger att det är ganska många äldre i Fellingsbro, men de har ingenstans att ta vägen, utan blir tvungna att flytta till Arboga eller Örebro då man inte vill flytta till Frövi eller Lindesberg. Det finns ett stort behov.
– Det är många olika åsikter om var man ska bo, säger Anders, men i alla fall är det 60 platser lagda på is i centrala Lindesberg. Istället för att bygga stora och särskilda boenden – som väl bara är ett finare ord för långvård – ska man bygga någon typ av trygghetsboende. Om man är äldre ska man kunna flytta till något mellanting och till exempel bestämma om man vill äta själv eller gemensamt. Liberalerna har pratat om den här lösningen, men det är väl tyvärr så att det inte finns några pengar just nu till sådan byggnation.
– Efterfrågan är också liten från allmänheten trots att det finns sådana boenden runt om i landet, säger Anders. Jag vet inte varför det är så. Själv vill jag ju inte flytta från Löa bara för att jag blir gammal.
– Det är ju en fråga om att man inte kan bo kvar hemma, säger Kerstin Ahlgren, och håller man då på och laborerar med hemtjänsten som man gör nu, då blir det väldigt otryggt.
Fastighetsägaren Johan Callin berättar att han har flera hyreshus i Fellingsbro och att han noterat att det finns en önskan om att bo kvar och ett intresse av någon form av äldreboende. Bland annat har han cirka 90 lägenheter, där många blev lediga när ukrainarna flyttade ut och han har tagit fram ett koncept för att göra om dem till äldreboende.
– Kostnaden skulle vara en bråkdel jämfört med att bygga nytt, säger Callin, och husen står där med lägenheter jag hållit tomma i det syftet. Callin nämner Statens Bostadsomvandling AB som har tagit ett helhetsgrepp för att tillförsäkra kommuninvånare om ett tryggt boende för äldre, där man tar över en fastighet som sedan byggs om och hyrs ut till kommunen till rimligt pris.
– Tyvärr, händer det ingenting, säger Callin, och det är ett enormt svek mot kommunens invånare. Möjligheten finns där, egentligen är det bara att köra igång.
Social dumping
Kalle Söderlund berättar att han vid möten med Falab/Libo märkt att det finns många bra idéer och beslut, men att det sedan inte händer någonting, vilket är frustrerande.
– Även inom det området är det som att man bara fokuserar på Lindesberg och Frövi, säger Kalle. Jag tog upp det på kommunfullmäktige tidigare och frågade hur de tror att det känns att bo på en ort som Vedevåg där ingenting satsas, men man samtidigt har råd att bygga en ny förskola i Lindesberg för sex miljoner kronor.
Callin menar att det är extremt dyrt att ta hand om alla sociala problem som dyker upp och att han hellre ser att orter görs attraktiva, för då är det lättare att få folk som betalar skatt att flytta in.
– Idag låter vi det hellre stå tomt än att vi hyr ut till fel människor, säger Callin, för det finns en gräns.
– Man hade även ett äldreboende i Ramsberg, berättar Anders, som man lade ner och sålde ut till en privat fastighetsägare. De som bor där är inte löntagare, utan utslagna människor och det är ju kostnader som kommunen står för. Det blev ingen förtjänst av nedläggningen utan en fördyring för kommuninvånarna.
– Det är det här som är så svårt, tillägger han. Vi är ett litet parti och vi stångar oss blodiga. Vi har någon form av sunt förnuft i vårt tänk, men vi har för få människor som är engagerade i partiet. Det är svårt att jobba mot dem som har stora partier och tror på stordrift.
En besökare nämner att när Socialdemokraterna var på besök i Sockenstugan så svarade vice ordförande för Falab/Libo att de inte fått några intresseanmälningar om boende i Fellingsbro, att det inte är någon som hör av sig om att de vill ha lägenhet i Fellingsbro. Kanske är det så att fellingsbroarna har gett upp.
Anders Persson berättar att man under förra mandatperioden börjat diskutera om att man skulle bygga i Storå, men att de påskrivna intresselistorna bara försvann.
– Det är ju svårt att hävda något när de själva säger att de inte finns, säger Anders. Både tjänstemän och politiker verkar genomsyras av en centraliseringstanke.
– Det gjordes en översiktsplan med fem utvecklingsplaner för Storå, Guldsmedshyttan, Frövi, Lindesberg och Fellingsbro och där framgår att allt utanför ska man inte bry sig om.
– Jag hävdar att den måste revideras eftersom den inte stämt på flera år och det är lurendrejeri det som står i den.
Hemtjänsten
Om förslaget att flytta hemtjänsten från Fellingsbro till Frövi går igenom så kommer det att svida även för Hemköp i Fellingsbro och personal från hemtjänsten som är på plats i Sockenstugan berättar att all personal i så fall inte kommer att följa med. En orsak är att det kommer att bli allt längre och fler resor. Användningen av AI för reseplanering har inte heller underlättat för att effektivisera resorna.
– Vi tankar många, många gånger mer än tidigare, säger en hemtjänstpersonal, och vi åker mer kors och tvärs. En flytt till Frövi skulle öka resorna ännu mer.
Eftersom hemtjänstgruppen i Frövi redan är en stor grupp är det inte troligt att de vill ha sällskap av hemtjänsten från Fellingsbro och det finns också en stor oro för hur man ska kunna ta hand om de gamla på rätt sätt så att det blir en likvärdig vård.
– Det är bra att ha hemtjänst på orten och det enda vi vill är att ge en bra omvårdnad. Men alla de här processerna med färre lediga dagar, nya scheman och alla förändringar, det dränerar oss på energi. Vi mår dåligt.
– Det är ju en centraliseringstanke, säger Kalle, men nu är det en utredning som pågår. Jag brukar fråga i min nämnd om hur de kan räkna hem kostnaderna. För vanligt folk är det klart att det blir sämre till högre kostnader.
– Jag antar att hemtjänsten har nån lokal här i samhället som kommunen äger, kompletterar Anders. Om man tittar på det rent ekonomiskt, så kan man ju slippa den hyran. Men det är ingen jättestor efterfrågan privat att hyra den lokalen, så då kvarstår den kostnaden och kommunen tjänar inte några pengar. Vi måste titta på helheten – en besparing hos någon, kan bli en fördyring hos någon annan.
– I det här fallet är det småpengar att spara på hyra för socialförvaltningen, men allt vad du räknat upp med längre resor och annat, det blir en fördyring för kommunen. Och om det blir både dyrare och sämre, då är vi starkt emot sådana förändringar.
Om hemtjänsten skulle flyttas till Frövi måste det ändå finnas en lokal i Fellingsbro. Samtidigt måste man bygga om i Frövi, vilket är kostnader som måste tas i övervägande. Enligt initierad källa så kommer kommunfullmäktige att slå i backen när de får veta vad det kommer att kosta att bygga om Tallen.
– Vi fick en dragning av kostchefen på måltidsenheten, berättar Anders. Man vill gå ur Tallen. Där finns ett mindre kök som man vill stänga och samtidigt vill man bygga om och ut köket i Fröviskolan. Även köket i Solliden är i behov av ombyggnad, men man har inte sagt rakt ut att man vill lägga ned det köket för att flytta all matlagning till Fröviskolan.
Tanken kanske är att man ska hänvisa de äldre till att äta på skolorna, men det känns konstigt i de här tiderna när allt ska vara låst och igenbommat att då öppna upp för äldre och vuxna människor.
En annan sida av myntet är att hemtjänsten i Fellingsbro faktiskt fungerar väldigt bra och att man håller sig inom sin budget. Dessutom finns det mer utbildad personal i Fellingsbro och tanken kommer oundvikligen att man vill föra över den kompetensen till Frövi trots att risken är överhängande att personal istället säger upp sig med konsekvensen att kompetensen totalt sett minskar.
Kerstin Ahlgren berättar att hon kämpar med näbbar och klor för hemtjänsten i Fellingsbro. Radio Örebro har även ringt till henne för ytterligare en intervju, men hon hänvisade dem till Frövi istället, för där vill man inte att Fellingsbrohemtjänsten flyttar in. I Frövi finns nu egna protestlistor.
– Vi kämpar på, säger Kerstin, och ger oss inte. Varför kan man inte istället dela på Frövi och Fellingsbro, att delar av Frövi går till Lindesberg och att de som bor mest åt söder till går till Fellingsbro och så kan matsalen vara kvar i Frövi.
– Det är märkligt, säger Kalle, att man fråntas möjligheten att påverka själva.
Tanken är dock att det ska kallas till möte när utredningen är släppt.
Johan Callin menar att Landsbygdspartiet är lika långt borta från besluten, som medborgarna som sitter i Sockenstugan.
– Då är vi tillbaka på demokratin, säger Anders. Vi kan tycka och säga vad vi står för och vad vi vill. Jag sitter själv i kommunstyrelsen och det blir olika konstellationer vid olika tillfällen.
– Det är klart att man känner sig sidsteppad som parti ibland, fortsätter han, men vi har vuxit och ju fler som röstar på oss desto större makt får vi att påverka mer. Det handlar ju i grunden om hur många mandat man får vid valet. Det blir ju någon form av samarbete i koalition och desto större fokus måste läggas på de saker vi driver.
– Det är ett maktspel, säger Anders. Jag har inga problem att säga ja till den styrande majoriteten om jag håller med och jag försöker ha bra åsikter utifrån den politik vi vill driva. Fast ibland känns det som att de tre råden för majoritet och opposition kommer överens redan i kommunhuset och sedan har man en annan charad i kommunfullmäktige.
– Ni är väldigt engagerade här, avslutar Anders. Det finns olika partier, men man ska känna i magen vilket parti som känns bäst. Jag tror man tjänar på det.