Alla får sjunga

Under torsdagskvällen drog Nyckelby bygdegård fullt hus när det var dags för den traditionsenliga allsångskvällen. Allsång – när kompetenta sångare möter entusiastiska besökare – har en lång tradition i Sverige, med grunden lagd i början av 1900-talet i folkbildnings- och arbetarrörelsen. I andanom kan man se långa demonstrationståg med röda fanor och orden ”Upp till kamp…”. Men det är andra tider nu och det enda röda var väl bygdegårdens faluröda väggar. Idag förknippas allsång väl i första hand med svensk sommar och ledighet, att man kan ta sig tid att samlas och sjunga sånger som alla känner igen och som kittlar nostalginerven.

Så blev det även i Nyckelby denna underbart vackra sommarkväll. En blandad skara sommarklädda och lättsamma människor dök upp för att låta sig ryckas med under allsångsledarna Caroline och Berit Kleber.

Ensemble och publik i totalt samförstånd.

Allsången varvades med soloinslag som varvades med humoristiska sketcher med lokal förankring och associationer som går den utomstående förbi. Men det gjorde inte så mycket; det blev hur som roligt att se och lyssna till.

En perfekt kväll för fika ute i det gröna.

Efter en timmes skönsång av ensemble och publik vankades det fika ute i det gröna. Och oj, vad det hade bakats och gräddats i kök runt om i trakten; det var ett gediget Sju sorters som serverades. Samtidigt kunde man kontrollera vinster på de lotter man köpt under tiden man väntat på att allsångskvällen skulle börja.

Det var en härlig kväll, både vädermässigt och gemenskapsmässigt.

Ja, jösses vad med fikabröd det fanns. Mumsigt på riktigt.